1991 ändrade riksdagen sjuklönelagen. Beslutet innebar att ersättningen under de första 14 dagarna ska vara 75 procent, att arbetsgivarna och inte försäkringskassan ska betala sjuklönen under den perioden och att det inte är tilllåtet att avtala om högre ersättningar än lagstadgade 75 procent för dessa 14 dagar.

Lagändringarna förändrade dock inte tidigare avtal när det gäller tiden efter de första 14 dagarna. Från och med dag 15 betalade arbetsgivarna ytterligare 10 procent.

Nu vid årsskiftet trädde åter en ny bestämmelse i kraft, att arbetsgivarna ska stå för sjuklönen även för dag 15–28. Den så kallade arbetsgivarperioden utökades alltså från två till fyra veckor.

Och det är den ändringen som nu orsakat oenighet. Både de privata och de offentliga arbetsgivarna hävdar nämligen att de bara ska betala de 75 procent av lönen som lagen säger, inte de extra 10 procent som de betalat tidigare. Orsaken, säger de, är att de inte fått kompensation av staten för de ökade kostnader förlängningen av arbetsgivarperioden innebär. Arbetsgivarna har också inlett förhandlingar med facken om en sänkning till 75 procent.

Men samtliga fackorganisationer säger nej och menar att de enligt avtal har rätt till de extra 10 procenten. De pekar också på vad regeringen sa när den lämnade lagförslaget till riksdagen.

– Regeringens avsikt, och det framgår tydligt i förslaget, var att löntagarnas villkor inte skulle försämras. Vi menar att regeringen avsåg att avtalen om de extra 10 procenten ska fortsätta att gälla, säger Vårdförbundet SHSTFs förhandlingschef Kenth Nauclér.

Trots att de gamla avtalen fortfarande gäller har arbetsgivarna redan agerat för att genomföra försämringen. Landstingsförbundet har skickat ut information om att ersättningsnivån är 75 procent till och med dag 28. En del privata arbetsgivare har sagt att de bara tänker betala ut 75 procent tills frågan har avgjorts.

Vårdförbundet SHSTF accepterar inte arbetsgivarnas agerande. Förbundet uppmanar nu alla privatanställda som insjuknat efter årsskiftet och varit sjuka mer än 14 dagar att på lönebeskeden noga kontrollera vilken ersättning de fått.

– Har de bara fått 75 procent från och med dag 15 bör de omedelbart kontakta Vårdförbundet SHSTF lokalt så att vi kan agera, säger Kenth Nauclér.

När det gäller medlemmar i staten, landstingen och kommunerna kommer förbundets lokala företrädare att granska lönelistorna. Visar det sig att någon inte fått de extra 10 procenten, kan förbundet lägga tolkningsföreträde.

– Vägrar arbetsgivarna att betala de extra 10 procenten ser jag ingen annan lösning än att regeringen lägger en ny proposition som ger oss rätt. Avsikten med den förlängda arbetsgivarperioden var ju inte att våra medlemmar skulle få en sämre ersättning, säger Kenth Nauclér.

Och troligen blir det lösningen på striden. Enligt vad Vårdfacket erfar lägger regeringen den 23 januari (det här skrivs en vecka dessförinnan) en proposition om en ändring i sjuklönelagen som praktiskt innebär att arbetsgivaren blir skyldig att betala 10 procent utöver de lagstadgade 75. Och även om lagändringen formellt enbart skulle gälla det privata området, blir signalen till de offentliga arbetsgivarna tydlig: samma villkor ska gälla även där.

Men eftersom den här ändringen enligt uppgift ska träda i kraft den 1 maj i år, kan det bli tolkningsproblem för perioden januari–april.