Sverige har nu varit med i EU i två år. Visserligen var det en knapp majoritet av svenskarna som röstade ja i folkomröstningen på hösten 1994. Men det blev ändå en majoritet och den 1 januari 1995 trädde Sverige in i unionen.

Det dröjde dock inte länge förrän folket ångrade sig. Sverige har nu etablerat sig som den mest EU-negativa medlemsnationen. I dag skulle troligen en majoritet rösta nej till medlemskap.

På hösten 1995 kunde vi i valet till Europaparlamentet för första gången utöva den lilla makt vi just fått i egenskap av EU-medborgare. Men redan då hade det engagemang många visade inför folkomröstningen förbytts i likgiltighet eller kanske bara en stor trötthet. Långt mindre än hälften brydde sig om att rösta.

Förra året presenterade EU-kommissionen en undersökning som visade att Sverige är mest negativ till EU av de 15 medlems-länderna. 36 procent av svenskarna tyckte då att det var dåligt att Sverige är med i EU, 32 procent tyckte det var bra, resten var osäkra. I de flesta andra länder tycker en klar majortet att det är bra att vara med i EU. I tio av de andra länderna har färre än 15 procent av de tillfrågade en negativ syn på medlemskapet. I Österrike, det näst mest EU-negativa landet, anser 24 procent att EU-medlemskapet är något dåligt.

Sverige utmärker sig alltså ordentligt. Ett skäl till att opinionen svängt så kraftigt kan vara att de förbättringar som jasidan utlovade, främst i form av minskad arbetslöshet, har uteblivit. Å andra sidan tar det tid innan förändringar slår igenom. Dessutom vet ingen med säkerhet hur det hade gått med jobben om vi röstat nej.

Fotnot: Diagrammet bygger på en TEMO-undersökning på uppdrag av Europeiska Kommissionen.