Fetma är en folksjukdom som drabbar tio procent av den svenska befolkningen. Det är en kronisk sjukdom med starka ärftliga inslag. Fetman ger stor belastning på leder, kärl och hjärta. Feta människor löper stor risk att drabbas av åldersdiabetes, högt blodtryck eller sömnapné. Dessutom mår de psykiskt väldigt dåligt.

I Stockholm remitterar många husläkare kraftigt överviktiga patienter till Överviktsenheten på Karolinska sjukhuset. Överviktsenheten bedriver forskning inom olika projekt, bland annat prövas nya läkemedel mot fetma. Enhetens möjligheter att ta emot patienter för behandling polikliniskt är begränsade och väntetiden så lång som två år. Åttio procent av remisserna skickas därför tillbaka till vårdcentralerna. De patienter som tas emot har mycket stor övervikt i kombination med annan sjukdom som diabetes, högt blodtryck eller hjärtsjukdom.

Ett sätt att lösa problemet var att utbilda vårdpersonal i primärvården så att de själva kan behandla sina överviktiga patienter. Socialstyrelsen sköt till pengar till ett tvåårigt projekt som startade 1995.

Överviktsenhetens utbildningsavdelning driver verksamheten. Utbildningsansvarig är forskningsdietisten Ingela Melin, distriktssköterskan Moy Ofstad-Brand är handledare.

Beteendeförändring
Ingela Melin har tillsammans med psykologen Raimo Lappalainen utvecklat behandlingsprogrammet som bygger på beteendeterapi. Det testades på gravt överviktiga patienter i ett tvåårigt projekt vid en forskningsklinik i Uppsala i mitten av åttiotalet. Ingela har senare utvecklat och anpassat programmet så att det kan användas i klinisk verksamhet.

Med behandlingen kartläggs och analyseras patienternas gamla beteendemönster för ätande och där det     behövs lärs nya beteenden in och permanentas. En patient beskrev behandlingen som ”positiv hjärntvätt”.

Programmet kan användas både i grupp och enskilt, men Moy och Ingela tycker att gruppen är att föredra.

– Jag kan ju inte sätta mig in i vad det innebär att väga 120 kilo, säger Moy, som är smal som en vidja. Men gruppdeltagarna kan stödja varandra, dela med sig av sina erfarenheter och jämföra situationer som innebär risk att falla in i gamla mönster.

Moy berättar om en patient som ertappade sig själv med att missa pendeltåget varje morgon, på nästa tåg fick han vänta precis så länge som behövdes för att hinna till kiosken och köpa en chokladkaka. Hans berättelse väckte en del muntration i gruppen, men det visade sig att de flesta kunde redovisa något liknande.

– Det är en fördel om gruppen är så homogen som möjligt, säger Ingela. En särskild grupp för diabetiker, en annan för tonårsflickor, exempelvis. Kvinnor och män var för sig, och blanda helst inte dem som väger 180 kilo med dem som väger 80, eftersom de har så olika problem.

Behandling vid fetma måste vara långsiktig. De patienter som följer programmet träffas regelbundet vid 25 tillfällen under ett år följt av uppföljningsträffar under lång tid i ett fortsatt beteendeförändrande program.

Många är redan väldigt kunniga om vad de bör äta. De har prövat både flygvärdinnediet, ananasmetod och viktväktarna, späkt sig under kort tid och gått ner i vikt, men sedan snabbt gått upp igen.

Till varje behandlingstillfälle har patienterna hemuppgifter. En särskild arbetsbok, författad av Ingela, används av patienten under hela behandlingsperioden. Den innehåller sexton hemuppgifter som kan upprepas under behandlingen. Den första är att registrera ätbeteenden – vad hon äter, när och hur. Andra exempel på uppgifter är att komma på vad som är risksituationer och att definiera hunger och sug.

Patienten ska själv föreslå vad hon kan göra för att bryta gamla beteendemönster och åstadkomma en förändring. De nya beteendemönstren hjälper patienten att träna in en ny livsstil med hjälp och stöd av de andra deltagarna och handledaren.

Kurs för primärvården
Under de båda projektåren har 80 vårdanställda från 55 vårdcentraler och mottagningar fått utbildning. Den vanligaste kursdeltagaren är distriktssköterska eller dietist, men hälsoplanerare, läkare och undersköterskor har också gått kursen. Utbildningen består av föreläsningar en dag per vecka i fem veckor, följt av fyra dagars uppföljning fördelat på en dag var tredje månad under ett år. Hittills har tjugo personer hunnit gå hela utbildningen inklusive uppföljning, femton av dem har startat överviktsgrupper.

Kursdeltagarna får lära sig hur de ska lägga upp ett behandlingsprogram, handleda grupper, göra patienturval, ge och följa upp de hemuppgifter som ingår i programmet. Utbildningen omfattar också attityder till fetma, ätbeteende, dietetik, fysiologi och metabolism. Mellan kursdagarna ska deltagarna göra hemuppgifter.

Varken behandlingsprogrammet eller utbildningen för vårdanställda är utvärderade ännu. Fler måste arbeta med överviktsgrupper innan det kan ske. Patientenkäter planeras och några inledande enkätundersökningar av personal-utbildningen har hittills gjorts. Några fler planeras och resultaten kommer redovisas i en rapport senare under året.

Flera distrikssköterskor har svårt att komma i gång med överviktsbehandling, de har svårt att få tiden att räcka till för nya uppgifter. Primärvårdsledningarna säger oftast nej när de söker pengar för att kunna ha överviktsgrupper på kvällarna. Dessutom är många, enligt Moy, rädda att förväntningarna på dem ska vara för stora när de startar en överviktsgrupp. Men de flesta är överens om att det inte ger något att bara kontrollera patientens vikt en gång i veckan, som de tidigare gjort.

Vid flera tillfällen har Moy varit ute på vårdcentraler som handledare och moraliskt stöd vid informationsträffen i starten. Både Ingela och Moy ger också handledning per telefon till dem som gått utbildningen.

– Tänk om de som arbetar med överviktsgrupper kunde bilda ett nätverk, säger Moy. Det vore ett utmärkt forum för att utbyta erfarenheter.


Fotnot:
Behandlingsmetoden med inslag både av beteendemodifikation och konventionell behandling finns beskriven i Ingela Melins bok ”Obesitas”, som finns som handbok för vårdpersonal och som arbetsbok för patienter. Böckerna är utgivna av Studentlitteratur.

En ny kurs för vårdpersonal startar i maj. Den som är intresserad kan kontakta Moy Brand, tel 08-51 77 56 57 eller Ingela Melin på 08-34 11 45.