Julhelgen 1993 drabbades en 80-årig patient på ett sjukhem av urinvägsinfektion. Kvinnan led dessutom av astma bronkiale, hjärtsvikt, angina pectoris, tablettbehandlad diabetes, epilepsi, CVS UNS och ryggbesvär. Hon behandlades med Bactrim och febernedsättande medel men blev trots det allt sämre. 

Sjuksköterskan kallade flera gånger på jourhavande läkare,  och när han till slut kom fördes patienten så småningom till sjukhus där hon avled samma kväll (Vårdfacket skrev om fallet i nummer 4/95).

Missbedömde tillståndet
Både sjuksköterskan och jourläkaren anmäldes av patientens dotter till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Nämnden ansåg att sjuksköterskan missbedömt patientens tillstånd när hon trots feber och lågt vätskeintag inte såg att kvinnan behövde behandling. Hon skulle redan på julafton ha kontaktat jourläkaren, inte först på juldagen.

De viktiga observationer som sjuksköterskan redogjorde för till HSAN syns inte i journalen som de borde, menade nämnden, och vätskelistorna är borttappade.

Sjuksköterskan har brustit i journalföring genom att inte fortlöpande föra in uppgifter från vätskelistorna i journalen ansåg ansvarsnämnden och gav henne en varning. Sjuksköterskan överklagade till Kammarrätten. Hon hade redan timmen efter att hon började sitt arbetspass på julafton kontaktat jourhavande läkare om patientens alla besvär. Inte enbart om hennes B-glukosvärde som HSAN antagit. Varför skulle läkaren annars ha ordinerat febernedsättande medel?

Försvunna listor
Att vätskelistorna försvann i samband med att patienten flyttades till sjukhus berodde inte på sjuksköterskan och kan alltså inte vara något skäl att ge henne en disciplinpåföljd, konstaterar sjuksköterskan och hennes juridiska ombud vidare i sitt överklagande.

Ombudet konstaterar också att ingen dokumentation från de olika läkare hon kontaktade motsäger sjuksköterskans uppgifter. De har uppenbarligen  inte fört journal, då ska inte hon fällas.

Socialstyrelsen instämmer i överklagandet och håller med  sjuksköterskans ombud. Ord står mot ord, men det faktum att hon efter bara en timmes arbete kontaktar jourläkaren om patienten talar till hennes fördel anser Socialstyrelsen. Dokumentationsbristerna är inte av den art att de bör ge disciplinpåföljd och sjuksköterskan ska inte lastas för att patienten inte fick den behandling hon kunde ha fått om de läkare som behandlade henne hade tagit en mer aktiv strategi.

Kammarrätten skriver att det i princip fordras full bevisning för att en disciplinär påföljd ska kunna ges. De faktiska omständigheterna som bedöms ska kunna styrkas.

Oklara kontakter
Rätten håller med Socialstyrelsen om att sjuksköterskan inte kan hjälpa att vätskelistorna försvunnit och om att dokumentationsbristerna inte bör ge någon påföljd.  När det gäller kontakterna med jourhavande läkare har det inte gått att reda ut vad som sagts.

Det är alltså inte styrkt att sjuksköterskan lämnat ofullständiga uppgifter. Också på andra punkter råder oklarhet om vad som skett. Sjuksköterskan kan därför inte fällas, skriver Kammarrätten.