Trycksår uppstår inte så lätt hos patienter i äldrevården om de är välnärda. Och de sår som redan finns läker snabbare om patientens näringstillstånd är bra. Det visade sjuksköterskan Mitra Unossons avhandling när hon 1993 disputerade på ämnet undernäring bland äldre patienter. Vid årets Hälso- och sjukvårdsstämma kommer Mitra att vara moderator för blocket om ätande och nutrition.

Mitra Unosson berättar om en experimentell studie som ingick i hennes avhandlingsarbete. 501 patienter deltog i ett projekt i slutet av 1980-talet vid geriatriska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping. Mitra och hennes handledare Anna-Christina Ek ville undersöka hur ett kosttillägg två gånger per dag inverkade på näringstillstånd, fysisk funktion, läkning av trycksår och förmåga att bilda antikroppar, så kallad immunkompetens.

Hälften av de 501 patienterna valdes slumpmässigt ut till experimentgruppen. De fick förutom normalkost ett tillägg i form av näringsdryck med 24 g kolhydrater, 8 g protein och 8 g fett två gånger per dag. Kontrollgruppen fick enbart normalkost.

Näringstillägg avgörande
Patienterna följdes under hela vårdtiden, som längst 26 veckor. Alla sjuksköterskor på kliniken deltog i studien. Under projekttiden följde de patienternas vikt, underhudsfett på överarmarna, trycksår och serumprotein med jämna intervall. Immunkompetensen undersöktes genom att vissa antigen – avdödat påssjukevirus, svampantingen och PPD – sprutades intrakutant. Antikroppsreaktionen avlästes senare. Patienternas rörlighet och ADL-förmåga noterades också.

Enligt resultatet hade de patienter som fått extra näring bättre värden. Vid mätning efter 26 veckor visade en fjärdedel av de patienter som var välnärda vid inskrivningen, och som enbart fått normalkost, tecken på undernäring. Den hade alltså utvecklats under vårdtiden på sjukhuset. I experimentgruppen hade åtta procent av patienterna blivit undernärda. De patienter som fått näringstillskott utvecklade färre trycksår än de som bara fått normalkost. De läkte också trycksår i högre grad än patienterna i kontrollgruppen. Sociala skillnader och olikheter i boende visade sig ha väldigt liten betydelse för utveckling av undernäring före ankomsten till sjukhuset.

Mitra Unosson, som arbetar som universitetslektor vid Hälsouniversitetet i Linköping, hävdar att kunskap om kost har fått ett uppsving. Sjuksköterskor har daglig kontakt med patienterna och kan lätt se vem som har problem med maten.

Näringslära första terminen
I Linköping har de sjuksköterskestuderande näringslära på schemat redan första terminen. Termin två får de lära om ätproblem och konsekvenser av undernäring. Fjärde terminen läser de nutrition kopplat till sjukdomslära om olika sjukdomar. Problembaserad inlärning är det som gäller i Linköping. Med utgångspunkt från kursplanen skriver studenterna själva en målsättning med de kliniska studierna. Den diskuteras sedan med handledaren. Mitra Unosson menar att det är en metod som leder till medvetna och initiativrika sjuksköterskor.

Förutom att hon är moderator för stämmans seminarier om ätande och nutrition kommer Mitra också att föreläsa om undernäring hos patienter i äldrevården. Andra seminarier handlar bland annat om ätproblem efter stroke, hur viktig måltidsmiljön är och hur speciella nutritionsteam har kontakter med cancersjuka som vårdas hemma. Seminarierna är koncentrerade till torsdagen den 24 april.