Kollektiv hantering i stället för personligt anpassad omvårdnad. Nonchalans mot enskildas behov av information. Liten uppmärksamhet på förebyggande insatser för att undvika fallskador, trycksår, närings- och vätskebrist. Dålig sekretess, tillgänglighet och samverkan. Det är vanligt förekommande brister i omsorgen om de äldre.

Det skriver den särskilda utredaren Britta Rundström, kommunalråd i Helsingborg, i delbetänkandet Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:51) som i april överlämnades till socialministern.

Britta Rundström tycker att det är viktigt att använda kritik och negativa företeelser som utgångspunkt för att utveckla god kvalitet. Men den kartläggning av bemötandet av äldre inom vård och omsorg hon gjort på regeringens uppdrag visar att många enskilda inte vågar ta upp negativa synpunkter. Av undergivenhet, rädsla och överdriven tacksamhet.

Utredaren beskriver beroendeförhållanden som kan göra att äldre och deras anhöriga har svårt att förmedla synpunkter och klagomål. Hon antar därför att det verkliga missnöjet är betydligt större än det som kommit fram. 

Orsakerna till den brist på öppenhet för enskildas synpunkter som hon funnit hos företrädare för vård och omsorg beror delvis på brister i människosyn, kunskap och inlevelse. Undermålig behovsbedömning, dålig kommunikation mellan yrkesgrupper, snål resursfördelning och avsaknad av systematisk uppföljning spelar också in.

Både anhöriga och yrkesföreträdare hävdar att kraftfulla satsningar måste göras för att påverka inställningen till äldre och inlevelsen i deras situation. Ett gott bemötande av äldre innebär att självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet respekteras.

Liksom Socialutskottet anser Britta Rundström att tillsynen över äldreomsorgen bör förstärkas. Särskilt gäller det områdena  rättssäkerhet och kvalitet, kompetens för att hävda och säkra de äldres rätt till självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet, samt organisations- och tillsynsverksamhet så att enskildas möjligheter att framföra sina synpunkter och klagomål på vården ökar.

Utredaren anser att ett bättre informationsutbyte är möjligt redan i dag. Med tydlig information och dokumentation vid biståndsbedömningar, genom individuell vård- och rehabiliteringsplanering och vid uppföljning av insatser. 

Till delbetänkandet hör rapporten Omsorg med kunskap och inlevelse – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:52) där kommuner och landsting redovisat en rad vardagsexempel på gott bemötande.