Nu finns människovärdesprincipen inskriven i hälso- och sjukvårdslagen. Samma sak gäller behovs- och solidaritetsprincipen. Däremot har man lämnat kostnadseffektivitetsprincipen utanför.

Den minnesgoda känner igen de tre principerna som de bärande i prioriteringsutredningens slutbetänkande Vårdens svåra val.
De har i stort sett stått sig genom remissinstansernas, regeringens och slutligen riksdagens behandling. Men den lilla markeringen, att skriva in de båda första principerna i lagen men lämna den tredje utanför, innebär att man prioriterat mellan prioriteringsgrunderna. Det hävdade i alla fall den socialdemokratiska riksdagsledamoten och sjuksköterskan Ingrid Andersson i debatten när prioriteringsfrågorna behandlades i riksdagen i början av april.

I hälso- och sjukvårdslagen beslutade riksdagen också att skriva in allas rätt till en snar medicinsk bedömning.

Riksdagens beslut innebär att det finns fyra prioriteringsnivåer. Prioriteringen ska utgå från varje patients tillstånd, vilket innebär att när hälsan växlar kan man också byta prioritetsnivå.

Mest prioriterat är vård av livshotande, akuta sjukdomar eller sjukdomar som utan behandling leder till varaktig invaliditet eller för tidig död, vidare vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi.

Prioriteringsgrupp 2 omfattar prevention och habilitering/rehabilitering. I grupp 3 finns vård av mindre svårt akuta och kroniska sjukdomar och i fjärde prioriteringsgruppen vård av andra skäl än sjukdom och skada.

För att övervaka hur prioriteringarna görs och sprida kunskap om dem ska de nya lagbestämmelserna följas upp. Det ska göras av en särskild nationell delegation, vid sidan av det reguljära tillsynsansvar som Socialstyrelsen utövar. Socialstyrelsen ska för övrigt också utfärda allmänna råd och riktlinjer för hur prioriteringarna i praktiken ska gå till.