På hälften (54 procent) av landets sjukhem har man problem med återkommande diarréutbrott. På knappt hälften (45 procent) har man  bekymmer med trycksår och influensautbrott och på 6 procent av sjukhemmen förekommer resistenta bakterier.

Hygiensjuksköterskan Maya Gustavsson redovisade på stämman det uppseendeväckande resultatet av en enkätundersökning bland landets 371 MAS:ar. Enkäten skickades ut på våren 1996 inom ramen för Socialstyrelsens utredning om ”nosokomial smittspridning och hygienverksamhet”.  Svarsfrekvensen låg på 77 procent och frågorna rörde hygien, vårdtyngd och infektioner i den kommunala hemsjukvården.

Förutom en hög förekomst av infektioner, visade  svaren att det genomgående bedrivs  avancerad sjukvård i kommunens regi. Katetrar finns på samtliga sjukhem och stomier på 86 procent. Syrgasbehandling och sondmatning förekommer  på cirka 80 procent, injektionspumpar och intravenös läkemedels-administrering och CVK på fler än hälften. 

– Samtidigt saknas ofta adekvat utbildning i vårdhygien. Problem att efterfölja rutiner var något flera talade om i enkäten.

44 procent  har avtal  för vårdhygieniska kontakter, men oftast med distriktläkare och inte med sjukhusens hygienenheter.

Boende, inte patienter
– Jag är orolig, säger Maya Gustafsson. Det är i dag färre antal människor som ska vårda fler och allt sjukare patienter. Har man dåligt med tid hinner man kanske inte med  hygienrutinerna. Och dessutom är sjukhemmen inte byggda för att klara den hygiennivå som krävs. På sjukhemmen finns till exempel stolar med ylleklädsel som är svåra att hålla rena. Toaletter finns inte alltid i den utsträckning som behövs. Man har svårt att smittrena instrument och bäcken och  man har inte alltid separat sophantering. De sjuka har privata kläder, de är ”hemma” hos sig vilket kräver en särskild respekt. De är ”boende”  fast de allra flesta faktiskt är patienter.

– Det har skett en kulturkrock mellan socialtjänst och sjukvård säger Maya  Gustafsson. Men  bakterierna  vet inte om det är ett sjukhus eller ett eget boende.

Mörkertal
Nu  förekommer MRSA, den gula meticillinresistenta stafylokocken  i Sverige, både i slutenvården och i hemsjukvården. Hos Smittskyddsinstitutet finns  ett hundratal anmälda fall.

– MRSA faller inte under smittskyddslagen och det är ingen anmälningsplikt.  Det finns säkert ett stort mörkertal, anar Maya Gustafsson. 

Peet Tull  är chef på Smittskyddsenheten på Socialstyrelsen och han betraktar MRSA som ett allvarligt problem i vården. Han säger att det är  helt nödvändigt att förhindra att den får fäste i Sverige. 

– Det är möjligt att Socialstyrelsen utarbetar ett ”Allmänt råd” för hanteringen av MRSA-smitta, säger han.  Kanske måste bestämmelserna skärpas.

Före sommaren ska  Socialstyrelsens utredning, där Maya Gustafssons rapport ingår, vara klar. Högre kompetenskrav inom hemsjukvården är ett annat tänkbart resultat.