Den 28-åriga kvinnan led av en svårbehandlad epilepsi efter virusencefalit i februari 1995. Under sjukhusvistelsen utvecklade hon en psykotisk reaktion. På grund av upprepade epileptiska anfall fortsatte vården vid medicinkliniken långt in i april och hon skrevs därefter av och till in för sina anfall.

I slutet av juli togs hon in på nytt men fördes efter ett par dagar över till psykiatrisk klinik med diagnosen psykos med suicidrisk.
Tio dagar senare ville patienten ta ett bad i sjukhusbassängen. Den ansvariga sjuksköterskan gick med på det, eftersom kvinnan inte hade haft några anfall sedan hon kom till avdelningen. En skötare följde med henne.

Satt och läste tidning
Skötaren och patienten var de enda som befann sig i bassängutrymmena. Badpersonalen var någon annanstans. Kvinnan simmade några längder medan skötaren hade ögonkontakt med henne, sen satte han sig och ögnade igenom en tidning.

När han tittade upp igen låg patienten på bassängbotten. Skötaren kunde inte simma. Han larmade badpersonalen. Man fick upp 28-åringen, startade hjärt-lungräddning och larmade intensivvårdspersonalen.

Efter drygt en vecka i koma dödförklarades 28-åringen.

Åklagaren stämde både sjuksköterskan och skötaren, och hävdade att de av oaktsamhet orsakat patientens död.

Sjuksköterskans oaktsamhet bestod, enligt åklagaren, dels i att låta kvinnan bada utan att först konsultera en läkare som var insatt i patientens sjukdomsbild, dels i att han inte vidtog de försiktighetsåtgärder som krävdes, till exempel att meddela bassängpersonalen att patienten krävde kontinuerlig övervakning av simkunnig livräddningsutbildad personal och att hon borde ha flytväst. Han borde också ha påpekat för skötaren att han hade ansvar för att sådana försiktighetsåtgärder vidtogs.

Skötaren var oaktsam som inte berättade för badpersonalen att patienten krävde kontinuerlig övervakning, och att han inte kunde klara det ensam eftersom han simmade dåligt och inte kunde livrädda. Han var också oaktsam när han lät kvinnan gå ner i bassängen fast de var ensamma i simhallen, och när han inte övervakade henne kontinuerligt.

Vårdgivaren hade ansvar
Tingsrätten konstaterar att kvinnan var intagen för heldygnsvård både för sin epilepsisjukdom och för ett tillstötande psykiatriskt vårdbehov, och att vårdgivaren därmed hade ansvar för att tillgodose hennes behov av trygghet i vården och behandlingen.

Rätten anser det helt klarlagt att drunkningen orsakades av att patienten fått ett epileptiskt anfall i badet.

Det framgår av journalhandlingarna att kvinnan led av epilepsi med återkommande anfall, att hon togs in på sjukhuset för tätnande anfall, och att hon inte var inställd på medicin som fått henne anfallsfri någon längre tid. Det var med andra ord olämpligt att låta henne bada utan att vidta de försiktighetsåtgärder som åklagaren påpekat.

Rätten konstaterar samtidigt att det av remissen från medicinavdelningen tydligen inte tillräckligt klart framgått att patienten led av en svårartad epilepsi, eftersom flera inblandade inte uppfattat det så.

Sjuksköterskan hade ingen anledning att tro att patientens epilepsi var av annat slag än de som brukar förekomma på avdelningen, särskilt som han inte hade fått någon epilepsiutbildning eller på annat sätt fått kunskaper som gett honom anledning att ifrågasätta de rutiner som gällde.

Brister i rutinerna
Den felaktiga bedömningen av riskerna med bad för epilepsipatienter måste tillskrivas organisatoriska brister och rutiner på och mellan avdelningar. ”Framhållas bör härvid att inte heller i dag klara instruktioner föreligger beträffande bad för patienter med epilepsi”, skriver tingsrätten i sitt beslut från slutet av mars i år.

Det fanns heller inte anledning för sjuksköterskan att ge skötaren några speciella instruktioner för badet eftersom han inte hade anledning att misstänka att bemanningsrutinerna var annorlunda vid badet än vid tidigare tillfällen då avdelningens patienter varit där och då det funnits badpersonal. Tingsrätten friar därför sjuksköterskan.

Den vikarierande mentalskötaren var trots att han inte hade någon medicinsk utbildning eller vårdutbildning klart medveten om att patienten hade epilepsi. Eftersom han fått i uppdrag att ge henne medicin mot anfall borde han ha tänkt sig in i hur han skulle fullgöra sitt uppdrag, skriver tingsrätten.

Kunde inte livrädda
Han borde då ha förstått att ett drunkningstillbud som kunde leda till döden skulle kunna följa vid ett epilepsianfall om kvinnan inte övervakades av livräddningsutbildad och simkunnig personal medan hon var i bassängen.

Skötaren hade i och för sig ingen instruktion eller skyldighet att upplysa badavdelningens personal om patientens epilepsi, att viss risk för anfall förelåg, samt att han själv inte kunde livrädda i vatten.

Men i och med att han lät patienten bada, trots att han konstaterade att han och patienten var ensamma i simhallen, och omständigheterna var som de var, måste han anses ansvarig för en klart klandervärd oaktsamhet, skriver tingsrätten. Han döms för vållande till annans död till villkorlig dom.

Domen är överklagad av både den dömde skötaren, av åklagaren och av dödsboet. Sjuksköterskan och skötaren är dessutom anmälda till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) av Socialstyrelsen.