Varje sekund smittas en person av tuberkulos (TB) och 30 miljoner människor dör i sjukdomen under 1990-talet. Obehandlad smittar en aktiv TB, enligt WHOs beräkningar, uppåt 15 personer om året. Över 300 miljoner människor till kommer att infekteras under kommande tioårsperiod.

Vi är alla i farozonen; kvinnor, barn, hiv-positiva, och resenärer, skriver WHOs Global TB Programme i sitt pressmaterial inför årets tuberkulosdag. Migration, internationella resor och turism hjälper till att sprida TB. Mer än 50 miljoner människor kan redan vara smittade av resistenta TB-bakterier.
Mycobacterium tuberculosis har funnits bland människorna sedan urminnes tider. Fragment från egyptiska mumier från 2 400 f Kr visar fragment av en ryggrad som deformerats av tuberkulos.

1882 upptäckte tysken Robert Kock tuberkelbakterien. Han fick Nobelpriset för det 1905.

Då, vid sekelskiftet, fick minst 500 000 människor om året TB i Europa, 12 000 av dem i Sverige. Lungtuberkulos orsakade vart sjätte dödsfall i svenska städer i början av 1900-talet – hälften av alla dödsfall i åldrarna 15 till 40 år.

Till det kom de som drabbades av tuberkulos utanför lungorna.

Sjukdomen kan sätta sig i en mängd organ men smittar bara från lungorna.

Många barn och ungdomar dog i hjärnhinneinflammation, många blev vanföra av ben- eller ledtuberkulos, eller vanställdes av hudtuberkulos som kunde fräta bort både läppar och näsa.

Sanatorier för lungsjuka
Sjukdomens stora utbredning berodde på svält och trångboddhet och bekämpades i Sverige med sanatorier för lungsjuka som inrättades i alla län, ett rikstäckande dispensärsystem och allmänna vaccinationer (BCG) av barn.
1943 registrerades över 20 000 nya fall av TB i Sverige och nära fyra och ett halvt tusen svenskar dog i sjukdomen det året. Samma år upptäckte en dansk läkare vid Sahlgrenska sjukhuset läkemedlet, p-aminosalsyra (PAS), och strax efter  framställde en ryss i USA streptomycinet, som han fick nobelpriset för 1952.

Men medicinernas biverkningar var otäcka: kräkningar och diarréer respektive skador på hörsel- och balanssinne. Det ledde till en period av intensiv forskning och på 50- och 60-talet kom nya medel som gjorde behandlingen lättare för patienterna, kortare och mer effektiv. Dispensärerna togs bort, liksom de obligatoriska skärmbildsundersökningarna och den allmänna vaccinationen.

Med mindre än 600 nyupptäckta TB-fall per år är Sverige numera ett av de länder i världen som har minst problem med sjukdomen. 

Siffran över nya fall av tuberkulos gick stadigt ner fram till mitten av 80- talet då den stagnerade. Samma sak hände i alla i-länder. Att tuberkulos inte fortsätter att minska i i-länderna beror på migrationen. Hälften av de fall av tuberkulos som upptäcks i Sverige finns hos unga invandrare och flyktingar, hälften hos äldre svenskar som fått en reaktiverad TB. För fem år sedan upptäcktes TB hos över 200 av de flyktingar som kom till Sverige från det forna Jugoslavien.

Vanlig sjukdom i Afrika
Tuberkulos är i dag vanlig i Afrika där flera länder rapporterar 200 fall per   100 000 invånare och år (mot Sveriges sju). I Etiopien och Somalia är situationen som hos oss vid sekelskiftet. Liksom i Indien, Bangladesh, Indonesien, Peru och Bolivia.

I Europa har Ryssland, baltstaterna, Rumänien, forna Jugoslavien, Polen, Portugal och Grekland många fall.

De baltiska staterna har en stor andel resistenta bakteriestammar som ger stora behandlingsproblem och situationen där förvärras för varje år.

I Estland tredubblades antalet tuberkulospatienter mellan åren 1983 och 1994. Att tuberkulosen ökar så mycket beror dels på den sociala nedrustningen och att det kostar för mycket pengar att gå till doktorn, men också på att folk fått nog av kontrolleringstvånget under den forna regimen och numera ogärna går med på några styrningförsök även om avsikten skulle vara av godo.

– En snabb diagnos och kontroll om bakterien är resistent är viktig i Estland. Den typiska patienten är en man mellan 25 och 40 år, socialt utslagen, alkoholist eller före detta intern. Det innebär vissa svårigheter att genomföra behandling, berättar Lisbeth Klintz på smittskyddsinstitutets TB-lab. Hon är tillsammans med sin chef Sven Hoffner engagerad i Estlands TB-bekämpning sedan flera år.

Juan Carlos Toro, biomedicinsk analytiker på labbet, som arbetar med ett forskningsprojekt åt Astra i Indien  fyller i:  

– Hur får du en uteliggare eller alkoholist att i ett halvår varje dag klockan sex på morgonen ta en massa otäck medicin som ger svåra biverkningar? Antibiotikabehandlingen är tuff.

Han säger att multiresistenta TB-stammar nästan inte existerar alls på Cuba. Där får nämligen patienterna inte någon lön om de inte tar sin medicin.

Sven Hoffner visar en rapport över den aktuella situationen i Litauen. Trots att landet inte har några problem med hiv-smitta är ökningstakten för TB just nu störst i världen där. Varannan person som infekteras får en obotlig bakterie.

Beslutsam handling krävs
För att skydda samhället och undvika fler offer krävs omedelbar och beslutsam handling.

Expertgruppen bakom rapporten hävdar att en politisk medvetenhet och vilja måste till för att rå på situationen. Förutom säkrad tillgång på diagnosmaterial och mediciner, effektiva diagnoser och uppföljningar, och att det internationella systemet för utvärdering av spårning och behandlingsresultat följs.

Den främsta orsaken till multiresistent TB anses av expertisen vara dåligt genomförda kontrollprogram.

Trots att tuberkulosvaccinet är världens mest använda vaccin är en tredjedel av jordens befolkning smittad av sjukdomen. 95 procent av de smittade lever i u-länderna.

Fattigdom är huvudorsaken till att sjukdomen trots vaccin, effektiva antibiotika och tillförlitliga diagnosmetoder inte gått att utrota. Dåligt näringstillstånd, trångboddhet och bristande hygien ökar mottagligheten och risken för smittspridning.

Bristande resurser inom sjukvården gör det också svårt att spåra sjuka och kontrollera att behandlingar fullföljs. 

Obehandlade dör hälften av dem som insjuknar och en tredjedel tillfrisknar. Med bra och fullföljd behandling blir 98 procent friska. En dålig eller avbruten behandling gör 26 procent smittsamma och/eller multiresistenta.

Medan rika industrialiserade länder med god allmän hälso- och sjukvård kan hålla TB under kontroll, väntar en katastrof i stora delar av utvecklingsländerna om inte forskarna snart hittar effektiva motmedel.