Den sex-åriga flickan kom vid fyratiden på morgonen in till lasarettets akutmottagning sedan hon vaknat med hosta och andnöd. Det tolkades som falsk krupp och hon placerades enligt rutinen på öron-, näs- och halsklinikens jourmottagning. En sjuksköterska la flickan på en ”kruppsal” och gav henne hostmedicin och antihistaminpreparat.

Vid morgonronden var hon varm och andades snabbt med lätta utandningsbesvär, men lungauskultationen visade inget anmärkningsvärt.

Nedsatta andningsljud
Tre timmar senare visade lungundersökningen nedsatta andningsljud på vänster sida och en temperatur på 39,7. En lungröntgen gjordes. Den visade en fläckformig förtätning inom hela vänster lunga och barnet fördes över till barnklinik. Trots intensivvård fortskred lungförändringarna. När sex-åringens tillstånd försämrades ännu mer flyttades hon till ett specialistsjukhus där hon avled efter drygt en vecka.

Ingen klar bakteriologisk eller virologisk orsak  till sjukdomsförloppet kunde fastställas.

Flickans mamma anmälde ansvarig läkare och sjuksköterska på både akutmottagningen och öron-, näs- och halskliniken till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

Hon anser att flickan inte blev ordentligt undersökt på något av de två ställena, och att det tog för lång tid innan hon kom till barnkliniken och fick rätt vård.

Ingen läkarundersökning
Sjukhuset hade sedan många år som rutin att hänvisa patienter som kom till akutmottagningen med misstänkt pseudokrupp vidare till öronklinikens jourmottagning i andra änden av lasarettet. Det gjordes utan att någon läkare på akutmottagningen undersökte patienten.

I 20 års tid har det på kliniken funnits delegation för nattsköterskor med erfarenhet och tillräcklig kompetens att själva primärt handlägga barn med pseudokrupp. I delegationen finns också rätt att ge läkemedel. Vid svåra besvär som svarar dåligt på behandling ska jourhavande specialistläkare tillkallas. Också på andra länssjukhus behandlas kruppbarn på samma sätt, skriver cheföverläkaren i ett yttrande.

Ansvarsnämnden har inte kunnat reda ut vem på akutmottagningen som på misstanke om falsk krupp hänvisade familjen till öron-, näsa och halskliniken. Journal upprättades aldrig på akuten eftersom flickan hänvisades vidare. Det går därför inte att rikta klander mot någon enskild där.

Troligen falsk krupp
Sjuksköterskan som tog emot sex-åringen bedömde, utifrån symtomen krällande hosta och andningssvårigheter, att falsk krupp var en trolig diagnos och behandlade patienten i avvaktan på morgonronden.

På morgonronden fanns det ingenting som tydde på någon allvarlig bakomliggande sjukdom. Falsk krupp verkade vara en rimlig diagnos och inga skäl talade för ytterligare åtgärder.

En fullständig undersökning gjordes tre timmar senare. Då hade flickan försämrats och adekvata åtgärder sattes in. Nämnden ser därför inga skäl att kritisera läkaren.

Däremot finns det skäl att ifrågasätta de sedan länge gällande rutinerna då barn kommer till sjukhuset med symtom som kan tyda på falsk krupp. Beslutet har vunnit laga kraft. (HSAN 287/96:B4)