Syftet med ICN är att företräda sjuksköterskorna världen över och vara omvårdnadens röst i internationella sammanhang, som det formuleras i ändamålsparagrafen. Organisationens mål är att påverka omvårdnad, hälso- och sjukvård, socialpolitik och välfärd världen över. Man ska stärka de nationella sjuksköterskeorganisationerna och hjälpa dem att höja omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskornas kompetens.

ICN talar om tre hörnstenar i sin verksamhet: professionella frågor, hur yrket regleras och social och ekonomisk välfärd (inklusive fackliga frågor). Spännvidden i de ämnen man tar upp i den senaste strategiska planeringen är stor: deltidsarbete och arbetsmiljöfrågor, hur sjukvårdspersonalen påverkas av HIV/AIDS och missbruk bland unga, tillgången till rent vatten och distributionen av bröstmjölksersättning, omskärelse av kvinnor och sjuksköterskans titel, gemensamt finansierad vård och kostnadseffektivitet i omvårdnaden.

I ICN kan en sjuksköterskeorganisation i varje land bli medlem. Efter kongressen i Vancouver har ICN 118 medlemmar, i Vancouver togs åtta nya medlemmar in. En av de nya medlemmarna är Democratic Nursing Organisation of South Africa (DENOSA) – de sydafrikanska sjuksköterskorna har alltså återinträtt i ICN efter att ha lämnat organisationen 1989, bland annat efter påtryckningar från svenskt håll.

I CNR, Council of National Representatives, har varje medlemsorganisation en plats. CNR träffas vartannat år. Ena gången är det kongress, då väljs bland annat ny styrelse, andra gången är det bara CNR-möte, där man behandlar organisationens strategifrågor och liknande. Nästa möte hålls som sagt i London 1999. År 2001 träffas man till kongress i Köpenhamn, och 2003 är mötesplatsen Marocko.