Minskande anslag till vården, neddragningar av sängplatser, avhospitalisering och stängning av sjukhus är en generell företeelse i hela i-världen. För att göra de negativa följderna så små som möjligt måste sjuksköterskor flytta fram sitt arbete till den politiska arenan. Det ansåg delegaterna på flera av kongressens forskarsessioner.

Ingen annan yrkesgrupp inom sjukvården befinner sig så i hälsovårdens och patienternas frontlinje som sjuksköterskor. Deras vidgade definition av begreppet hälsa, till att omfatta också en ren miljö och drägliga bostads- och arbetsvillkor, är ett viktigt inslag i hälsobilden.

Ser till helheten
Många påpekade att ingen annan yrkesgrupp ser till helheten och att andra hälsoarbetare inte har samma bredd i kunskaper om alla åldergrupper.

Sjuksköterskor måste stå som garanter för att förslag och beslut bottnar i en realistisk verklighetsbedömning, och de bör ta plats i utredningar, kommittéer och beslutssammanhang, hävdade man från den engelska sjuksköterskeorganisationen (RCN).

Kanadensiskan Andrea Baumann påminde om att myndigheter, politiker och andra beslutsfattare bygger sina beslut på tillgängliga data. Men de fakta som finns når dem inte, eftersom de inte presenteras på ett sådant sätt att beslutsfattarna kan ta dem till sig.

Politikerna är beroende av organisationer och folk som genom lobbying och samarbete förser dem med fakta. Många sjuksköterskeorganisationer världen över har insett nödvändigheten av evidence based nursing (omvårdnad byggd på vetenskap). Samtidigt måste de se till de politiska, ekonomiska och sociala resultaten.

Vad händer med min konkreta forskning då någon annan tar hand om resultatet, undrade författaren Suzanne Gordon som ägnat flera år, studier och böcker åt vården och sjuksköterskors villkor i USA.

Nightingales anda
Linda Alkin, forskare från USA, hoppades att sjuksköterskorna startar empiriska studier i hur personal och organisation påverkas av de pågående nedskärningarna. Hon tror att det då, i Florence Nightingales anda, kommer att visa sig att de flesta komplikationer inte kommer från slagfältet utan från omgivningen, det vill säga vården.

Sjukhusen har varit sjuksköterskornas stora arbetsplatser och det är de som drabbas när slutenvården minskar. Vården rationaliseras genom minskad tillgänglighet, kortare vårdtider, färre yrkesgrupper och antal anställda. Bara de som absolut måste ha vård får den. Därför är sjukhusen viktiga att granska.

I studier har Linda Alkin kunnat konstatera en sex gånger högre dödlighet på en typ av amerikanska sjukhus än på en annan. Skillnaden i dödligheten mellan de olika sjukhusen tycktes bero på de komplikationer som utvecklades ur sjukdomstillstånden hos 18 procent av patienterna.

Hon kom fram till att sjuksköterskebemanningen var direkt relaterad till dödligheten. Antalet sjuksköterskor i förhållande till antalet sängplatser var den största enskilda faktorn då patienter räddades respektive dog i komplikationer.

Bristande tid för patienterna
Irländska sjuksköterskors stress beror till 60 procent på icke omsorgsuppgifter och bristande tid för patienterna berättade en irländsk forskare. Nära fyra av arbetsdagens åtta timmar ägnade sjuksköterskorna i hennes undersökning åt annat än omvårdnadsarbete. Samtidigt var många av dem rädda att arbetstillfällena skulle bli färre för sjuksköterskor om andra yrken fick överta de administrativa sysslorna.

I en stor studie med 37 000 patienter runt om hela USA tyckte merparten att sjukhusvistelsen var en mardröm. Neddragningarna i vården leder i dagens USA till en läkarfokusering – även om läkarna är vårdadministratörernas marionetter – och en brist på tillgänglighet till sjuksköterskor, ansåg Suzanne Gordon.

Sjuksköterskorna har inte tid, och då patienten inte får en god omvårdnad skyller hon på sjuksköterskan. I dag täcks bara det medicinskt nödvändiga i amerikansk sjukvård. Det är inte sjukvårdens sak att se till att patienten badar och får mat. Omvårdnad är inte en sjukhusuppgift, på sjukhus ägnar man sig åt händelsen sjukdom, inte processen.

I Kanada är problemen likartade. Sjukhusvården dras ned, men den kommunala vården byggs inte upp i stället. Många sjuksköterskor ersätts i dag av andra anställda som inte har kunskaper att utföra det de är satta att göra.

Mary Ellen Jeans, VD vid CNA (den kanadensiska sjuksköterskeorganisationen) uppmanade sina kolleger att samla bevis och studera vad som sker. Samtidigt trodde hon att nya jobb kommer i kommuner och i patienternas hem, och ansåg till skillnad från delegaterna från Amerika och Taiwan, att landets sjuksköterskor har en utbildning som klarar en sådan utveckling.