Ngangas erkändes efter självständigheten 1980. De har rätt att göra allt en vanlig läkare gör, utom kirurgiska ingrepp. De har även en egen fackförening, Zinatha, som utfärdar licenser. I Zinathas register finns nu cirka 50 000 ngangas.

En västerländsk läkare behandlar symptom. En nganga sätter in sjukdomen i ett sammanhang, där onda och goda andar spelar stor roll.

I den traditionella afrikanska religionen ingår ett stort och komplicerat hierarkiskt system av andar. Nyligen döda finns kvar som familjeandar. Över dem finns stamandarna och närmast Gud de nationella andarna. Majoriteten av Zimbabwes befolkning bekänner sig till den traditionella religionen, även om många av dem samtidigt är kristna.

Medicinmännen behandlar både psykiska och fysiska sjukdomar. Till och med svåra sjukdomar som cancer och aids. Läkemedlen hämtar de från örter och rötter. Även delar av däggdjur, ormar och insekter finns i somliga pulver. Men mediciner är alltså inte allt i deras kurer. Att tyda ben och tala med andar är minst lika viktigt.

På landsbygden har varje by sin egen nganga. Och i städerna föredrar stora delar av den svarta befolkningen ngangas framför västerländskt skolade läkare. Inte bara för att de är betydligt billigare.

I Zimbabwes näst största stad, Bulawayo, ligger landets enda klinik med båda vårdformerna under samma tak: Zimbabwe Traditional and Medical Clinic.

– Vetenskapen har inte det kompletta svaret på alla frågor, säger sjuksköterskan fru Siphongwenva, som arbetar på kliniken.

Själv ägnar hon sig åt skolmedicin, men har stor respekt för den traditionella medicinen. Kliniken har två läkare och sex ngangas. En av de senare är spirituellt medium, två är jordemödrar.

– Skillnaden mellan en vanlig barnmorska och en nganga är att de senare använder örter till smärtlindring och för att få livmodern att dra ihop sig, förklarar fru Siphongwenva.

– Många kvinnor kommer till kliniken för att föda eftersom det är säkrare och bekvämare. Även kvinnor som fött hemma kommer hit med barnen för att få dem vaccinerade på västerländskt vis.

Fru Siphongwenva arbetar tillsammans med den ene av klinikens läkare, engelsmannen dr Harvey. Han anser att medicinmännen är bättre på att bota människor med mentala problem: ångest, psykoser, alkoholism, med mera.

– Men de kurerar också andra sjukdomar med framgång, hävdar dr Harvey. De använder den kulturella bakgrunden på ett sätt som jag aldrig skulle kunna göra. Jag talar inte ens språket.

Å andra sidan är skolmedicinen ofta överlägsen när sjukdomarna är av mer fysisk karaktär. Det gäller till exempel behandlingen av diarréer och andra vanliga barnsjukdomar.

– Fördelen med vår klinik är att patienterna kan välja vilken typ av vård de vill ha. Metoderna kompletterar varandra, säger syster Siphongwenva.

– Hjälper inte det ena, så kanske det andra gör det. Och hjälper ingetdera skickar vi dem vidare till specialister.