Projektet går under benämningen Action Assisting Carers using Telematics Inteventions to meet Olders persons Needs och ska pågå i tre år. Senast i slutet av 1999 ska tekniken inte bara fungera utan också vara utprovad och anpassad efter användarnas behov, önskemål och förmåga.

En av de stora utmaningarna ligger i att ta fram ett system och ett gränssnitt (bilden som syns i TV-rutan) som är så enkelt att förstå sig på att vem som helst kan utnyttja det. För att det inte ska verka tekniskt avancerat placeras datorn under TV-apparaten. Med några enkla knapptryckningar på fjärrkontrollen ska hon/han kunna söka sig fram till den information som söks.

– I princip får det inte vara svårare än att ”zappa” mellan kanalerna på TV:n, säger projektledare Lennart Magnusson.

Högskolelektor Harriet Berthold vid Vårdhögskolan i Borås har lett en internationell studie där hon har försökt att kartlägga vilka behov av informationsstöd anhörigvårdare i de olika länderna har.

451 med i enkät
Förutom 15 intervjuer med specialsammansatta grupper av anhörigvårdare, professionella vårdgivare respektive företrädare för olika vårdgivarorganisationer har 451 enskilda anhörigvårdare svarat på en enkät.

En överväldigande majoritet av anhörigvårdarna är kvinnor. I hälften av familjerna har de vårdat sin make/maka eller förälder mellan ett och fem år. Var femte har varit anhörigvårdare i mer än tio år. Nästan hälften av vårdtagarna behöver hjälp även på nätterna.

Undersökningen visar att anhörigvårdarna efterlyser information på en rad olika områden.

Framför allt  skulle de vilja veta mer om vilka olika typer av ekonomiskt stöd som finns, vilka avlastningsmöjligheterna är och hur man ska bete sig i olika akuta situationer; som att patienten faller ur sängen eller blir mer orolig och förvirrad än vanligt.

De vill också lära sig mer om vård i samband med inkontinens och ätstörningar liksom skonsam förflyttningsteknik.

En annan central fråga för anhörigvårdare är behovet av att enkelt och snabbt kunna komma i kontakt med – och få stöd av – professionella vårdgivare, till exempel distriktssköterska eller hemtjänstassistent, men också att kunna utbyta erfarenheter med andra anhörigvårdare.

Action ska därför göra det möjligt för anhörigvårdaren att använda TV:n som en bildtelefon. (Datorn ska vara ansluten till telenätet och ovanpå TV:n placeras en liten videokamera.) Det ska hjälpa till att underlätta kommunikationen med exempelvis distriktssköterskan, kontaktpersonen eller andra anhörigvårdare. Alla som har systemet ska kunna nå varandra via bildtelefonen.

– Meningen är inte att Action ska ersätta de personliga kontakterna. Vår förhoppning är tvärtom att de ska öka, säger Lennart Magnusson.

– Vi vet att väldigt många anhörigvårdare i dag inte har så mycket kontakt med vården. Distriktssköterskorna lägger ner mycket tid på att resa mellan sina patienter. Om de istället kan sköta delar av uppföljningssamtalen med de anhöriga via en bildtelefon är jag säker på att kvaliteten i de personliga kontakterna blir bättre än i dag.

– I takt med att antalet äldre i Europa ökar kommer anhörigvårdarna att spela en allt större roll. Sjuksköterskan får en mer undervisande och handledande funktion i framtiden. I den kan till exempel ligga att hjälpa anhörigvårdarna att skapa egna nätverk. Kanske med hjälp av de kommunikations-möjligheter som ska finnas i Action.

Flera stödprogram
Utifrån de resultat som framkommit i Harriet Bertholds undersökning ska Action-gruppen nu utveckla ett flertal stödprogram som ska kunna nås via TV-skärmen. Presentationen ska ske med hjälp av texter, ljud, stillbilder och rörlig video. Bland annat ska varje nations team utarbeta en lokal databas med finansiell information. I denna ska alla former av ekonomiskt stöd från samhällets sida till de äldre belysas.

I ett annat program ska de anhöriga kunna se vilka eventuella avlastningsmöjligheter som finns i kommunen. Det kan handla om ersättare som gör att anhörigvårdaren kan få komma ifrån ett tag eller att patienten får komma till ett servicehem ett par veckor. I den kommundel i Borås som berörs av projektet ska det finnas tio exempel på olika former av avlastning.
Ett utbildningsprogram om vård i det dagliga livet ska ingå. Liksom ett beslutsstödsprogram som visar hur man ska bete sig i olika akuta situationer.

Dessutom ska det finnas ett program som hjälper anhörigvårdaren att planera för den framtida vården. I datorn ska också finnas ett elektroniskt frågeformulär till anhörigvårdaren. Med hjälp av formuläret är det tänkt att distriktssköterskan/kontaktpersonen kontinuerligt ska kunna hålla sig á jour med hur den anhöriga klarar av sin roll som vårdare.

Frågeformuläret ska fyllas i med en viss regelbundenhet.

– Upptäcks inte svårigheter i tid leder det ofta till akuta krisåtgärder. Genom möjligheten att kontinuerligt planera vården och samtidigt följa hur den anhöriga mår kan vi undvika många sådana situationer, säger Lennart Magnusson.

Till en början kommer alla program att finnas lagrade på en CD-rom-skiva. Vid behov kan informationen enkelt uppdateras.

– Teknikfrågorna är viktiga för att kunna genomföra projektet. Men det yttersta målet är inte att ta fram sofistikerad teknik. Det är att se om den här tekniken leder till ökad livskvalitet för äldre människor som vårdas hemma av anhöriga.