I augusti i år föreslog en arbetsgrupp på socialstyrelsen i en rapport (Mera amning – mindre välling) att den svenska tillämpningen av WHOs internationella kod om marknadsföring av bröstmjölksersättningar skulle förlängas till att gälla under barnets hela första levnadsår i stället för som hittills de första sex månaderna.

I Sverige delammar 70 procent av mödrarna i dag sina halvårsbarn och sedan sker en successiv minskning ner till 20 procent delammande mödrar då barnen är ett år. Socialstyrelsen anser det viktigt att skydda, främja och stödja amningen hela den tiden.

Allmänheten uppfattade det som ett påbud från socialstyrelsen till nyblivna mödrar att amma i ett år. Många klagade, skrev insändare och hörde av sig till Socialstyrelsen.

Det talades om kvinnofälla, pekpinnar, ett slag mot jämställdheten, mot ett delat aktivt föräldraskap. Många undrades om det var ett led i att försöka minska arbetslösheten.

Men så förhöll det sig inte. I september sände Socialstyrelsen ut ett förtydligande. Rapporten riktar sig inte till enskilda mödrar och innebär därför inte någon uppmaning att alla mödrar bör amma under ett år. Koden innebär att mammans beslut att upphöra med amning inte ska bero på lockande vällingreklam utan på hennes egna överväganden.

WHO och UNICEF har i många år framhållit amningens stora betydelse för späda och små barns hälsa. Socialstyrelsen ansluter sig till WHO-rekommendationen om enbart amning utan annat tillägg än AD-droppar under barnets första månader med successiv introduktion av tilläggskost från sex månader och fortsatt amning så länge det passar mamma och barn.

– Det är inte vår sak att tala om hur familjen ska sköta sin amning. Amning är bäst så länge den fungerar bra för mor, barn och hela familjen. Men om den av någon anledning inte fungerar harmoniskt är den inte längre det bästa alternativet. Det är personalens sak på mödra- och barnavårdscentralerna att ge familjerna råd om hur de kan göra i varje enskilt fall, säger Per Swartling, medicinalråd på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen kommer i en föreskrift i anslutning till koden att förtydliga kodens innebörd för personalen och vad den nya tillämpningen innebär i rådgivningen till den enskilda mamman.