Vårdfacket berättade förra hösten (7/96 och 9/96) att Sverige sedan ett år tillbaka inte längre erbjöd någon utbildningen till cytologassistent, att medelåldern var över 50 år och att yrket och därmed kunskaperna riskerade att dö ut.

Malmö vårdhögskola – som var den enda skola som kontinuerligt hade ordnat utbildningen – hade då under tio års tid haft svårt att få de åtta studieplatserna fyllda, trots rikstäckande rekrytering, och av de sex som antogs till den sista kursen fullföljde bara två utbildningen.

Överraskade
När vi försökte hitta någon som kände ansvar för att säkra utbildningen – och därmed också de gynekologiska hälsokontrollerna – åt framtiden kom situationen som  en överraskning för många. Och det trots att både IBL (Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap), riksföreningen för klinisk cytologi och Vårdförbundet SHSTF i omgångar ringt och skrivit propåer om detta, både tillsammans och var och en för sig.

Alla var överens om att de gynekologiska hälsokontrollerna är oerhört viktiga för att fånga upp misstänkta cancerfall. Diagnostiken sker manuellt i mikroskop och är beroende av den kunskap, erfarenhet och det omdöme som de enskilda diagnostikerna har. Cytologassistenter är den enda yrkesgrupp som kan den diagnostiken.

Men varken landstingen, landstingsförbundet, socialstyrelsen, socialdepartementet eller utbildningsdepartementet ansåg att det var deras ansvar att se till att utbildningen och yrkesgruppen skulle kunna fortleva i Sverige.

Men i landsting och riksdag ställdes det frågor och motionerades om förhållandena. Och nu har en del av de pengar som den nya högskola som håller på att byggas upp i  Malmö avsatts till en 20 poängskurs i cytologi för biomedicinska analytiker. Kursinnehållet motsvarar den gamla 24-poängaren.

Ny kurs nästa termin
37 personer sökte till de åtta platserna. Eftersom gensvaret blev så överväldigande har kursledningen redan beslutat återkomma med en ny kurs redan nästa termin. Sen tänker man bygga på med andra områden inom cytologin. I ett femårsperspektiv är det tänkt att Malmö ska kunna erbjuda magisterutbildning i cytologi, där specialiseringen blir 40 poäng i cytologi.

Riksföreningen för klinisk cytologi gläder sig  över att utbildningen kommer i gång igen, fast tycker det är lite olyckligt att den bara omfattar 20 poäng. Cytologassistenterna själva har länge kämpat för en förlängning till 40 poäng.

Om den aviserade förlängningen med tio plus tio poäng efter de första 20 genomförs skulle de vara odelat lättade, men risken är att en del av de studerande stannar på 20 eller 30 poäng. Arbetsgivaren kanske tycker att det räcker och att resten kan läras upp på plats.

Hurdan blir i så fall dessa cytologassistenters ställning på de olika arbetsplatserna. Blir de ett B-lag jämfört med dem som har läst 40 poäng? Kommer de bara att få sitta och screena?

I Malmö hoppas man på en 40-poängsutbildning inom fem år. Men i norra Sverige kanske den kommer tidigare än så. I Umeå och Vasa (med Vasa som drivande och med Linköpings vårdhögskola figurernade i bakgrunden som resurs på utbildning – Linköping ligger ju utanför stödområdet) sitter cytologassistenter och utbildare just nu och plitar på en ansökan till EU om stödregionspengar för att kunna ordna en 40 poängskurs i cytologi för biomedicinska analytiker på Nordkalotten.