Missförstådd telefonrådgivning

Distriktssköterska friades eftersom det var oklart vad som sagts under telefonsamtalet.

Den 70-åriga mannen vaknade en natt av förlamningskänsla i vänster arm och svårighet att stödja på vänster ben. Han väckte därför sin fru.

Hon tyckte att de genast skulle bege sig till sjukhuset men mannen ville inte att ambulans tillkallades. Vid två-tiden på natten ringde hustrun primärvårdsjouren på vårdcentralen för att få stöd för sin uppfattning. Samtalet resulterade i att paret beslöt att avvakta.

Morgonen därpå var mannen helt förlamad i vänster sida och fördes i ambulans till sjukhuset. Personalen på akutmottagningen frågade varför han inte kommit in tidigare.
70-åringen hade drabbats av stroke.
Mannen anmälde distriktssköterskan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).

I sin anmälan hävdar patienten att distriktssköterskan  förklarat för hustrun att det är vanligt att 70-åringar får proppar då och då, och att det inte är farligt. De kunde välja om de ville åka till sjukhuset morgonen därpå eller vänta till efter helgen och då besöka vårdcentralen. Mannen skulle inte tvingas till sjukhuset i ambulans om han inte själv ville åka. Distriktssköterskan minns inte samtalet. Men hon tror inte att hon har sagt att det inte är farligt med propp i patientens ålder  eftersom 70 år inte är någon hög ålder. 

Efter varje telefonsamtal till primärvårdsjouren fyller personalen i en blankett om besvär och eventuell åtgärd. På den blankett som distriktssköterskan fyllde i efter mannens hustrus påringning står det ”haft hjärtflimmer, kallsvettig, öronsusning. Propp? Svag ena benet. Vill ej till sjukhus” med ett kryss i rutan ”Hänvisning till sjukhus”.

Ansvarsnämnden konstaterar att distriktssköterskan borde ha sagt att mannen omedelbart skulle bege sig till sjukhuset när hon fått hans symtom beskrivna för sig.

Distriktssköterskan minns inte samtalet med hustrun och att hon satt ett kryss i rutan ”Hänvisning till sjukhus” behöver inte betyda att han uppmanats att ge sig iväg genast, skriver HSAN.

Det är uppenbart att paret uppfattat att de kunde avvakta till morgonen, men vad som sagts är oklart och förmodligen har parterna missförstått varandra.

Ansvarsnämnden lämnar därför anmälan utan åtgärd. Beslutet har vunnit laga kraft. (HSAN 2037/96:B7).