Ska ersättning för obekväm arbetstid och värdet av en arbetstidsförkortning räknas in i grundlönen eller inte? Den frågan ska eu-domstolen avgöra.

Ärendet gäller de två Örebrobarnmorskorna Kia Wetterberg och Kristina Ellmén. Jämo, Jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus, stämde landstinget i Örebro inför Arbetsdomstolen, ad, och hävdade att de två barnmorskorna är lönediskriminerade jämfört med en klinikingenjör.

Landstinget, företrätt av Landstingsförbundet, förnekar detta. Landstinget hävdar att två så skilda arbeten inte kan jämföras. Men, säger landstinget, om ad anser att en jämförelse ändå är möjlig, ska i grundlönen också räknas in den ersättning som barnmorskorna får för sin ob-tid. Även värdet av den arbetstidsförkortning som barnmorskorna får för att de arbetar treskift ska enligt landstinget ingå i grundlönen. Därmed finns det ingen löneskillnad mellan grupperna, säger landstinget. Fel, hävdar Jämo, varken ob-ersättningen eller arbetstidsförkortningen har med grundlönen att göra.

Eftersom AD bedömde att det inte finns några klara riktlinjer, begärde ad – på begäran av landstinget – för drygt ett år sedan ett besked från eu-domstolen. Förhandlingen i eu-domstolen hölls för en och en halv månad sedan och ett första utlåtande kommer från generaladvokaten (en speciell jurist) den 16 december. Även om det utlåtandet har stor tyngd, kan dock domstolens utslag bli ett annat.

En rad påståenden har cirkulerat innan förhandlingen. Bland annat har landstinget i ett skriftligt yttrande hävdat att det i kollektivavtalet för barnmorskor finns en särskild bestämmelse som anger penningvärdet av arbetstidsförkortningen vid treskift. Någon sådan finns inte, säger Jämo.

Landstinget har också i sitt yttrande sagt att arbete på obekväm arbetstid är »en inneboende egenskap i barnmorskornas arbete«, något Jämo förnekar.

Jämo går emot ytterligare ett påstående från landstinget, att »existensen av en ersättning för obekväm arbetstid har inverkan på den individuellt framförhandlade grundlönenivån«.
Vid förhandlingen kritiserade eu-domstolen ad. eu-domstolens ledamöter menade att det var ologiskt att ifrågasätta lönedefinitionen utan att först säga om det över huvudtaget skulle gå att jämföra yrkesgrupperna.

ad tog aldrig ställning till en eventuell jämförelse innan den begärde utlåtandet från eu-domstolen.