Mer fokus på primärvården. Lär folk att gå till vårdcentralen i stället för till sjukhusets akutmottagning. Ge människorna tillbaka den egna doktorn. Och spara pengar. Det är budskapet från socialminister Lars Engqvist.

Därför är husläkaren åter hjälten för dagen. Fast inte den gamla folkpartistiska husläkaren från början av 90-talet. Nej, nu pekar socialministern på familjeläkaren, för det är så husläkare heter på västmanländska. Där finns förebilden som Lars Engqvist hoppas att andra landsting ska ta efter.

Allt är inte olika. Den starka betoningen av det individinriktade förhållningssättet är gemensam: det är dig och din läkare det handlar om. Men det finns avgörande skillnader. Familjeläkaren i Västmanland har ingen etableringsfrihet. Verksamheten grundar sig på ett avtal med landstinget. Familjeläkaren bestämmer inte heller själv omfattningen av sin verksamhet:
i familjeläkarenheten ingår inte bara läkarens egen mottagning, utan också mödrahälsovård, distriktssköterskevård, barnhälsovård, rehabilitering och lite till.

Landstinget självt beskriver familjeläkaren som »en läkare för hela familjen./---/Familjeläkaren blir därmed hela familjens naturliga kontakt med hälso- och sjukvården, antingen det är en barnläkare eller sjukgymnast man behöver.«

Vårdförbundet starkt kritiskt

I den 20-sidiga broschyr som enkelt och lättfattligt presenterar systemet förekommer ordet familjeläkare 36 gånger. De sjuksköterskor och barnmorskor som utför huvudparten av vården nämns knappt vid namn.

Tyvärr, sett från sjuksköterskornas och barnmorskornas horisont, motsvaras fokuseringen på läkarrollen i broschyren
av hur det ser ut i verkligheten. Därför är Vårdförbundets medlemmar i länet mycket kritiska mot familjeläkarmodellen. Det finns naturligtvis fördelar: de tycker det är bra att man som patient har rätt att välja vilken läkare man vill ha.
Men familjeläkarsystemet ger inte distriktssköterskor och andra möjlighet att arbeta med ett mer befolknings- och hälso-inriktat perspektiv. Det är läkarkårens individinriktade och medicinska arbetssätt som sätter villkoren.

Dramatiskt ökad otrivsel
En enkät som landstinget gjorde för ett och ett halvt år sedan visar också på dramatiskt ökad otrivsel bland Vårdförbundets yrkesgrupper, en process som dessutom gått väldigt fort.

– Vi är inte distriktssköterskor längre. Vi är fixare, doktorns assistent och telefonister, säger Signe Almås, distriktssköterska på den centralt belägna vårdcentralen Oxbacken.

Men allt är inte nattsvart. Vi tar en tur ut till Bäckby. Det är en av Västerås förorter från miljonprogrammets dagar. Vid infarten till bostadsområdets centrum får vi besked. En stor skylt talar om att här finns Familjeläkarna i Bäckby.

Väl inne i vårdcentralens entréhall är vägvisningen mer precis – och nyanserad. Små gula skyltar med röd kant visar hur du
ska komma till doktorn, barnmorskan, distriktssköterskan eller barnavårdscentralen.

Kerstin Dahl-Hjulström är barnsjuksköterska och har arbetat på bvc i Bäckby i många år. Hon är rätt nöjd med hur bvc-verksamheten i Bäckby fungerar, med det nätverk hon och hennes kolleger byggt upp med barnmorskemottagningen, öppna förskolan, socialsekreterarna, skolan – och läkarna, förstås. Det intressanta är att samarbetet fungerar så bra trots familjeläkarsystemet, inte tack vare det. För egentligen faller det nätverk hon och hennes kolleger byggt upp med mvc, öppna förskolan och socialtjänsten helt utanför ramarna för familjeläkarsystemet.

– Bäckby är ett socialt tungt område, berättar Kerstin Dahl-Hjulström. Här är det väldigt viktigt att kunna slussa barnen och deras familjer mellan oss. För några tusen kronor fick vi en ny dörr upptagen mellan oss och öppna förskolan. Nu kan vi ta föräldrar som vi tycker behöver det »i handen«, öppna dörren och presentera dem för personalen på öppna förskolan.

Nätverk eller öronvärk
På samma sätt kan barnsjuksköterskorna på bvc förmedla kontakt med socialtjänsten eller skolhälsovården när det behovet finns. Både socialkontoret och skolan ligger vägg i vägg med bvc och utan stängda dörrar.

– Särskilt för de här barnen handlar det ju om att skapa nätverk. Men för läkarna är det mer intressant om de har ont i örat eller inte!

Hur har detta då gått till? Förklaringen är eu. Samverkan
mellan de olika samhällsinstanserna är ett eu-projekt. Och då accepterades projektet även av landstingsledning och politiker.

– Men ändå känner vi att vi inte hinner med allt, att besöka daghemmen till exempel.

Samarbete är annars inget vanligt ord runt det sammanträdesbord där barnmorskor, sjuksköterskor och en biomedicinsk analytiker från hela Västmanland samlats.

Timmar i telefon
Inga-Lill Holm tillbringar timmar i telefon på grund av familjeläkarsystemet. Hon arbetar på kommunala korttidshemmet Vedbo, på en avdelning för senildementa. De 40 patienterna har nästan lika många familjeläkare, utspridda på 10-15 olika vårdcentraler. Varje förmiddag sitter Inga-Lill och hennes kollega i telefon för att försöka få tag på patienternas olika familjeläkare.

– Jag kan sitta halvtimmesvis i väntan på en läkare bara för att få ett recept förnyat. Och ofta, när jag till slut kommer fram, är just den patientens läkare inte på plats, utan jag kommer till en annan. Vad är det då för vits med familjeläkarsystemet?

I början av september blev det lite bättre. En läkare engagerades att komma till Vedbo varje eftermiddag-kväll och gå runt bland patienterna. Först kunde han också skriva ut ett eller annat recept eller ordinera en provtagning. Men efter en dryg månad fick han inte längre skriva recept eller beställa provtagningar – det hade familjeläkarna bestämt. Ekonomin fick styra.

Inga-Lill Holm tycker det är konstigt att när patienterna tas in på sjukhuset går det bra att bryta kontakten med familjeläkaren, då tar sjukhusets läkare över patientansvaret. Varför kan man inte tänka sig samma ordning på ett korttidshem som Vedbo?

Maria Silversten, distriktssköterskan från Sala, pekar på en annan konsekvens av systemet. En hemtjänstgrupp kan vara tvungen att ha kontakt med i värsta fall sju-åtta olika distriktssköterskor (som alltså representerar lika många familjeläkare) och som kommer vid olika tidpunkter. Det är otympligt både för distriktssköterskorna och hemtjänstpersonalen. Det blir oklarheter i de medicinska rutinerna. Det påverkar delegationerna.

– Fast vi har ett inofficiellt områdesansvar, annars skulle det inte fungera, avslöjar Maria Silversten.

Carina Björnesparr har jobbat som distriktssköterska i Västeråsförorten Irsta sedan 1985. Hon berättar om de där smidiga kontakterna innan familjeläkarsystemet kom: en lapp på bilrutan »kom in till mig«, enklare provtagningar åt sjukhuset när man ändå var på plats.

– Så smidigt kan vi inte arbeta nu. Allt handlar om pengar, och vi är bundna till vårdcentralen med koppel!

Bundenheten till telefonen återkommer distriktssköterskorna till under hela vårt samtal. I familjeläkarkonceptet ingår att man ska kunna nå sin familjeläkare inom sex minuter. Eller rättare sagt, sin familjeläkarmottagning. Därför sitter sjuksköterskorna i telefon. Läkaren är det inte alltid så lätt att nå.

En konsekvens av familjeläkarsystemet är att också mödrahälsovården numera ingår i familjeläkarmottagningens ansvarsområden. Från att tidigare ha haft två mvc i Västerås är barnmorskorna nu placerade på de olika familjeläkarenheterna.
Annette Daneryd, som är barnmorska i Bäckby, pekar på flera bekymmer med den nya ordningen. Det kommer till exempel ingen gynekolog till barnmorskemottagningen. Kvinnorna hänvisas i stället till en annan vårdcentral, dit det kommer en läkare från lasarettets kvinnoklinik varannan vecka.

Annette Daneryd pekar också på den osäkerhet det innebär att hon arbetar i stort sett ensam. Hon saknar den trygghet det innebär att ha barnmorskekolleger att rådgöra med. Det har också lett till att barnmorskorna nu skickar fler kvinnor till specialistmottagningen på lasarettet – för säkerhets skull. Något som inte bara kostar pengar utan också skapar oro hos den blivande mamman.

– Som barnmorska ifrågasätter jag om mvc ska tillhöra familjeläkaren. Till mvc går man ett par, tre gånger i livet. Ska man verkligen behöva lista om sig till en annan familjeläkare för att få den barnmorska man vill ha?

Hälsans hus
Hur vill då de västmanländska sjuksköterskorna och barnmorskorna ha det?

– Jag ser framför mig ett Hälsans hus, säger Catrin Lindberg, barnmorska i Bäckby men just nu tjänstledig för fackligt arbete.

Där ska våra professioner finnas – med områdesansvar. Läkarna får hyra in sig eller vara konsulter, för patienterna har ju rätt att välja sin egen läkare.

Catrin Lindberg framhåller att patienterna naturligtvis ska välja läkare själva. Men distriktssköterskor, bvc-sjuksköterskor och barnmorskor ska agera utifrån sin egen, specifika kompetens. Då ges vården enligt leon-principen, lägsta effektiva omhändertagandenivå.

– Vården blir billigare, mer effektiv och dessutom får Vårdförbundets medlemsgrupper en bättre arbetsmiljö.