– Men det är inte bara av ondo, sa läkaren Johan Fastbom vid årets läkemedelskongress med temat Äldre och läkemedel.

– Ökningen gäller i hög grad läkemedel som används för att förebygga sjukdomar, bland annat vitamin b12, acetylsalicylsyra i lågdos för att minska risken för slaganfall, och östrogen för att motverka benskörhet. Smärtlindrande läkemedel ges också i ökad utsträckning, 

Johan Fastbom är forskare vid Stiftelsen äldrecentrum och redovisade resultat från det så kallade Kungsholmsprojektet i Stockholm. Det startade 1987 och omfattade då 1 810 personer över 75 år. De intervjuades bland annat om vilka läkemedel de använde, senare har intervjuerna följts upp. Vid en uppföljning som gjordes 1994–96 såg man att antalet läkemedel hos de äldre hade ökat från i genomsnitt 3,4 1987 till 4,6 per person.

Den psykofarmaka som ges till de gamla är fortfarande i alltför hög grad neuroleptika. Men av de lugnande medlen har andelen bensodiazepiner ökat på neuroleptikas bekostnad, vilket Johan Fastbom ser som positivt.

Neuroleptika har uttalade antikolinerga effekter på nervsystemet som kan leda till kognitiva störningar, störningar i tankeförmågan och minnet. Därför är det särskilt olyckligt att så många gamla dementa får dessa läkemedel. Värst ur den apekten är högdospreparat av neuroleptika.

En positiv utveckling när det gäller förskrivning av psykofarmaka till äldre, enligt Johan Fastbom, är att allt fler gamla nu behandlas med de nya ssri-preparaten (serotoninåterupptagshämmare) mot depression. Medlen ger  ganska få biverkningar och depression har tidigare varit en kraftigt underdiagnostiserad sjukdom hos gamla människor.