Sjukskrivningar, stress och vantrivsel var vanligt bland personalen på tidningen Östersundsposten. När företagshälsovården skulle förnyas gick uppdraget till två sjuksköterskor med lång erfarenhet av arbete med människor. Med hjälp av en modell för »motiverande hälsoarbete« lärde de personalen nya arbetsformer för delaktighet och för att ta ansvar för sin egen hälsa. Resultatet har visat sig i en effektivare redaktion med mindre stress, färre sjukskrivningar och bättre trivsel.

De kallar sitt företag hb Lust. »Många tror att hb står för ›hälso-brudarna‹«, säger Kristina Andersson. Men förkortningen betyder helt enkelt handelsbolag. Och Lust, det är lust till Liv, Utveckling, Styrka och Trygghet. Kristina Andersson och Wivi-Ann Mårs är sjuksköterskorna bakom detta handelsbolag i stresshantering. Ett bland många företag i den branschen. »Investera i din hälsa. Stanna upp och fundera över vad just du behöver för att må bra«, uppmanar de.

Från början trodde de att deras kompetens skulle passa bäst för anställda i vården. Men det som behöver förändras i arbetsgrupper är sig förvånansvärt likt oavsett bransch. hb Lust arbetar med anställda på tidningar, i butiker, i åkeribranschen och i kommunen. Överallt ser de problem med relationer och kommunikation. Och nästan alltid beror det på otydliga mål.

Otydlighet skapar stress
– Orsaken är ofta att de anställda inte vet vad de tillför eller vad som är målet med deras insats. Organisatoriskt vet de knappt vem som är deras närmaste chef och vad de har rätt att förvänta sig av henne eller honom, säger Kristina Andersson.

Otydlighet skapar stress, och relationsstörningar beror ofta på att vi inte vågar vara tydliga mot varandra. Kristina Andersson pläderar för kafferastens återinförande. En stund runt kaffebordet har god inverkan på stämningen i en arbetsgrupp. Över huvud taget behövs platser att kunna mötas på, slår hon fast. Och tid till gemensamma möten är en förutsättning för den arbetsmetod som hb Lust använder.

– Det arbete vi gör kräver att både arbetsledare och arbetstagare är beredda att satsa. Vi tar oss tiden att lyssna på gruppen, vi följer den och fungerar som handledare. Det betyder inte att vi har några färdiga lösningar.

Metoden bygger på att chefer och medarbetare tillsammans formulerar gruppens problem och vad som kan göras åt dem. Arbetet genomförs i olika steg. Efter en kartläggning av vad som påverkar vars och ens hälsa, både positivt och negativt, diskuteras vad som kan och behöver förändras; organisation, relationer eller annat som skapar strukturen på en arbetsplats. Gruppdiskussioner varvas med temaförläsningar om stress, konflikthantering och livsstilsfrågor. I arbetsmetoden ingår också individuella samtal om hälsa där var och en får göra sin egen hälso- eller rehabiliteringsplan.

Test av personligheten
Som en träning i att börja tala med varandra får arbetsgruppen också göra ett litet personlighetstest, en kartläggning av vem eller vilka som är inriktade på personliga relationer, som ofta kommer med spännande idéer, är logiska, sakliga och analytiska eller är styrande starka och resultatinriktade. Här gäller det att arbeta med de sidor av sig själv som är ineffektiva. En relationsinriktad person kanske ska utmana sin rädsla för konflikter, en idérik person sin oförmåga att se sina kolleger och en analytiker sin svårighet att få ändan ur vagnen.

Kristina Andersson har lång erfarenhet som sjuksköterska, bland annat inom akutvård. Hon har varit fackligt aktiv i dåvarande shstf och har flera års arbetsledarerfarenhet. »Personalfrågor har alltid varit viktiga för mig«, deklarerar hon. Hon blev vårdlärare för att få vara med och påverka utbildningen men fann vårdhögskolan för trång för sina idéer och utbildningsvärlden för långt från verkligheten.

Kompletterar varandra
Efter ett par år bar det vidare till landstingets fortbildningsenhet, där hon blev kollega med Wivi-Ann Mårs, som under 15 år varit avdelningschef för en rehabiliteringsenhet. Fortbildningsenheten köptes upp av amu-gruppen, och i tre år skickades de runt i landet för att sälja det de var bra på: kommunikation och relationer i arbetsgrupper. Så en kväll för sex år sedan gick Kristina Andersson och Wivi-Ann Mårs en Starta eget-kurs på Folkets hus. Det blev första steget mot det egna handelsbolaget.

De två kollegerna kompletterar varandra. Där den ena kläcker idéer och vill ta risker vill den andra analysera och fundera ett tag till. Det fungerar bra, säger de. Och sitt stora intresse för människor har de gemensamt. Allt är möjligt. Allt går att förändra och förbättra. Det är de övertygade om. Bara en gång har det hänt att de efter ett tag tvingats konstatera att en arbetsgrupp behövde något annat än de kunde erbjuda. Men om deras metod inte är tillräcklig kan de förmedla kontakt med någon i deras nätverk bestående av läkare, sjukgymnast, skyddsingenjör och beteendevetare.

Den psykosociala arbetsmiljön är till syvende och sist vi själva, konstaterar Wivi-Ann Mårs. Och det är bara vi själva som kan göra något åt den.

– Vårt största hinder är rädslorna. För att visa oss svaga och okunniga till exempel. Det är en metodfråga att få människor att våga tala om sina rädslor.

– Vår styrka är att vi kan lyssna, att vi tror på människor och att vi tar dem på allvar.

I nästan sex år har de använt sin metod. Känslan av att »det är jag som styr över vad jag lägger min tid på« har blivit allt ovanligare – inte minst inom vården, säger de. Kristina Andersson och Wivi-Ann Mårs vill skapa balans mellan arbete och fritid och ge människor utrymme att fundera över vad de vill och vad de kan ändra på i sina liv.

– Det krävs att man vågar reflektera. Analysen av sitt liv måste var och en göra själv. Vi kan hjälpa till genom att ställa frågor och vidga perspektivet.

*Arbetsmodellen som hb Lust använder bygger på teorier
av den polske psykologen Aron Antonowski, som bland annat skrivit boken Hälsans mysterium. Han har skapat det så kallade kasam-begreppet – känslan av att se sig själv i ett sammanhang, att förstå och uppleva meningsfullhet.