– Ingenting har hänt på 20 år när det gäller kostnadsfördelningen för vården av personer med åldersdiabetes, typ 2-diabetes. Fortfarande går bara en fjärdedel av pengarna till att upptäcka och behandla sjukdomen. Tre fjärdedelar går till att ta hand om alla komplikationer som sjukdomen leder till när den inte är rätt behandlad.

Professor Bengt Jönsson vid Handelshögskolan i Stockholm har lett den europeiska studie som kallas code 2 – cost of diabetes in Europe – som jämfört kostnader för diabetesvård i åtta europeiska länder. Resultatet visar att det ser ganska likartat ut i de olika länderna. Intervjuer har gjorts med sammanlagt 7 000 patienter och läkare.

Totalt sett beräknas vården av Sveriges 300 000 diabetiker kosta sju miljarder kronor årligen. 90 procent av patienterna har typ 2-diabetes. En stor del av kostnaderna gäller behandling av senkomplikationer som njurskador, hjärt- och kärlsjukdomar samt skador i ögonbotten som kan ge blindhet. Vården på sjukhus står för 42 procent av de totala kostnaderna, öppenvården för 31, perorala antidiabetesmedel för 2 och övriga läkemedel för 25 procent av vårdkostnaderna i Sverige.

Andelen sjukhusvård är som regel högre i övriga europeiska länder.

Kostnader för sjukskrivning, förtidspensionering och vård i kommunal omsorg finns inte med i materialet, inte heller någon uppskattning av de mänskliga kostnaderna i form av försämrad livskvalitet.

Socialstyrelsen har under hösten uppdaterat de riktlinjer som finns för diabetesvården. Sverige sänker på who:s rekommendation gränsvärdet för fasteblodsocker från 6,7 mmol/l till 6,1 mmol/l.I och med det hoppas man att tidigare än
i dag upptäcka och behandla sjukdomen för att minska riskerna för svåra och kostsamma senkomplikationer.

– Var tredje person mellan 25 och 65 år med typ 2-diabetes går med tidiga stadier av sjukdomen i flera år utan att det upptäcks. Screening av riskgrupper kan bli aktuell, sa Carl-David Agardh, professor i diabetolgi vid Universitetssjukhuset i Malmö.