Valrörelsen är över. Partierna har fått sina röster och sina mandat. Nu återstår eftervården av valet: vilka allianser ska partierna skapa, vem ska ha makten att styra och ställa i landstings- och kommunfullmäktige de kommande fyra åren?

Den stora socialdemokratiska tillbakagången leder till att partiet inte får egen majoritet i något landsting. Men eftersom vänsterpartiet på många håll vunnit mandat så har vänsterblocket, ofta i samarbete med miljöpartiet, behållit makten i de flesta landstingen.

Klar borgerlig majoritet är det därför bara i tre landsting: Stockholm, Jönköping och Halland. Miljöpartiet sitter i vågmästarställning i fyra: Uppsala, Östergötland, Kronoberg och Kalmar. I elva landsting – hela Norrland, Bergslagen samt Sörmland och Blekinge – bildar socialdemokraterna och vänsterpartiet majoritet.

Lokala vågmästare
Men på tre håll avgörs majoriteten av lokala partier. I Skåne är Skånes väl vågmästare, i Västra Götaland Sjukvårdspartiet Folkets vilja och på Gotland Gottlandspartiet.

Skånes väl är en sammanslutning av 16 lokala partier, bland dem Sjöbopartiet, Skånepartiet och Framstegspartiet. På programmet står bland annat att alla skånska sjukhus ska behållas och nuvarande service bibehållas utan skattehöjning, och att staten ska betala sjukvården för flyktingar.

Partiet är starkt flyktingfientligt och vill också att Barsebäcksverket ska behållas medan Systembolaget ska skrotas. Slakta byråkratin, hårdare tag mot brottsligheten och bättre för de gamla (på flyktingarnas bekostnad) är andra punkter på partiets program.

Skånes väl får sex mandat i landstingsfullmäktige och är därmed tungan på vågen, eftersom det borgerliga blocket har 70 och vänsterblocket med miljöpartiet inräknat har 73 mandat.

– Frågan är nu om något av blocken kan tänka sig att samarbeta med Skånes väl, säger Karin Rangin, ordförande i Vårdförbundets Skåneavdelning.

– Knappast vänsterblocket, men de borgerliga har inte stängt dörren.

Karin Rangin är frustrerad. Sjukvården i Skåne är mitt uppe i en stor och tidsödande omstruktureringsprocess. Sjukhus ska slås ihop och enheter läggas ner. Detta har beslutats i bred politisk enighet, och Vårdförbundet lokalt har ställt upp på förändringarna.

Ett vakuum
Men inför trycket av lokala opinioner (det har bildats flera partier som vill bevara lokala sjukhus) bytte moderaterna fot ett par veckor före valet.

– Det känns som ett enda vakuum, säger Karin Rangin.

– Verksamhetsfrågorna står inte i centrum, utan det handlar om att få makten. Det är stor risk för att man i förhandlingarna mellan de olika partigrupperingarna låser sig för lösningar som fördyrar och skadar sjukvården.

I Gotlands kommunfullmäktige (Gotland är efter årsskiftet den enda kommun som fortsatt har ansvaret för sjukvården) blir det lokala Gottlandspartiet vågmästare med sina tre mandat. De båda blocken har vardera 34. Birgit Henriksson är ordförande i Gotlands lokalavdelning och hon karaktäriserar partiet som ett ”opolitiskt” parti som lutar åt det borgerliga hållet.

– De är ett politikens TCO, säger hon, de driver sådana frågor som TCO gör inom den fackliga sfären: kommunikationer, EU, företagsamhetens villkor, skatter.

Någon utpräglad vårdpolitisk profil har partiet enligt Birgit Henriksson inte. Partiet har också beslutat sig för att stödja en borgerlig kommunledning. Noterbart är kanske att alla de tre blivande fullmäktigeledamöterna är män – av de tolv som står först på listan är bara två kvinnor.

Om Gottlandspartiet är rätt oprecist när det gäller sjukvårdsfrågor gäller motsatsen för Sjukvårdspartiet Folkets vilja, sfv, i Västra Götaland. På sitt program har partiet bland annat att bevara de små sjukhusen. Stordrift är inget för sfv, varken i sjukvården eller i politiken. Man vill upplösa det nya storlandstinget och återgå till de gamla landstingen.

Efter valet har sfv fått chansen. Med sina sex mandat i landstingsfullmäktige blir partiet vågmästare, eftersom inget av de båda politiska blocken fått majoritet. Vänsterblocket inklusive miljöpartiet har 74 och det borgerliga blocket 69 mandat.

– I Sjukvårdspartiet ligger de väl lite mer åt det borgerliga hållet, tycker Ewa Andegren, ordförande i Vårdförbundets lokalavdelning i Bohuslän. De borgerliga har också, åtminstone i slutet av valrörelsen, satt sig emot strukturförändringarna i vården. Det är sjukhuset, byggnaden, som är det viktiga.

Löser inte vårdens problem
Tidigare har dock de stora sammanslagningarna av sjukhusen i Göteborg, Uddevalla/Trollhättan, Södra Älvsborg och Skaraborg genomförts i stor enighet mellan alla politiska partier. De nya strukturerna är också klara, och blir formellt förvaltningar inom det nya landstinget Västra Götaland, som tar över efter årsskiftet.

Ewa Andegren hade önskat att valresultatet givit en tydlig majoritet. Nu blir det mycket diskussioner om vården och hon ser en risk i att man partier emellan låser upp sig för lösningar som är mer ägnade att lösa partiernas problem än vårdens.

– Det är mycket skört just nu, säger hon. Ytterligare oro kring sjukvården och dess organisation innebär stora påfrestningar för de anställda i vården. Det är inte säkert att de klarar det!

I Stockholm blev valutslaget tydligt. Landets största landsting blir borgerligt igen – makten har faktiskt växlat efter varje val sedan 1982. Moderaterna är det överlägset största partiet och har dubbelt så många mandat som koalitionspartierna folkpartiet och kristdemokraterna tillsammans (centern fick inga mandat alls).

Men de tre partierna gick inte fram med ett gemensamt program inför valet. Tvärtom redovisade de mycket olika syn på hur sjukvårdens problem ska lösas. Dagen efter valet lovade moderatledaren Ralph Lédel också att barnakuten på Danderyds sjukhus skulle öppnas igen, något som fick det tilltänkta sjukvårdslandstingsrådet Andres Käärik (fp) att gå i taket: det var absolut inte aktuellt.

Kvalitetsprojekt hotas?
– Men trots det kommer de borgerliga partierna att bilda koalition, bedömer Åsa Andersson, ordförande i Vårdförbundets lokala avdelning i Stockholm. Samarbetet är viktigast, sakfrågorna får man ”lösa inom familjen”, som de säger. Men det är fortfarande mycket öppet hur de kompromisserna kommer att se ut.

Lite orolig är hon för att det pågående kvalitetsprojektet ska få stryka på foten. Det är en idédiskussion som förs bland de anställda i landstinget om hur vården ska kunna bli mer patientfokuserad. Kvalitetsprojektet handlar också om ett mer engagerat ledarskap och hur alla som arbetar i landstinget ska bli mer delaktiga – viktigt både för att vården ska bli bättre och för att landstinget ska bli attraktiv som arbetsgivare. Kvalitetsprojektet har drivits över alla partigränser ända tills moderaterna klev av för något år sedan.

Åsa Andersson hoppas också att det inte blir några stora och omvälvande förändringar i sjukvårdens organisation.

– Det har gjorts så stora förändringar på senare år, att det inte går att göra några nya stora omorganisationer om inte de anställda är med på det.