Intresset för arbetet med kvalitetsutveckling har ökat i hela landet under senare år. Många projekt har startats och även slutförts. En rad idéer till förbättringar har kommit fram.

I Stockholmslandstinget har man försökt att ta ett samlat grepp över arbetet med kvalitetsutveckling. Politikerna har beslutat att arbeta med kvalitetsutveckling på alla nivåer och en speciell kvalitetsutvecklingsavdelning har skapats för att leda arbetet. Chef är Bengt Hartwig, tidigare kvalitetsansvarig i Linköping.

Alla partier har också varit eniga om behovet av systematiskt arbete med kvalitetsutveckling och alla hade representanter med i den politiska ledningsgrupp som ledde arbetet. Fram till i somras när moderaterna hoppade av.

– De hoppade dock inte av för att de är emot kvalitetsutveckling utan för att de ansåg att det hände för litet, säger Åsa Andersson, ordförande i Vårdförbundets lokala avdelning.

Direktörer utbildar sig
Det litet speciella med satsningen är att även förvaltningsdirektörer och andra i ledningen ska utbilda sig och gå examinatorutbildningen enligt QUL-metoden. Den utbildningen är också förutsättningen för att de i sin förvaltning ska få fortsatt stöd från landstinget för kvalitetsutveckling.

Direktörerna ska sedan göra en verksamhetsbeskrivning, allt från ledarskap till hur medarbetarna ska engageras, och därefter driva det fortsatta arbetet.

– Jag tycker att det är bra. De får på det sättet insikter i problem och brister och har då bättre förutsättningar i arbetet med kvalitetsutveckling, menar Åsa Andersson.

När det här skrivs har inte alla förvaltningsdirektörer valt att arbeta enligt QUL och att utbilda sig. Ungefär hälften står fortfarande utanför. Däremot deltar det högsta tjänstemannaorganet, Landstingskontoret, med landstingsdirektören Berit Rollén i spetsen.

Redan från början sa Bengt Hartwig att fackets medverkan var viktig. Vårdförbundet och övriga organisationer har deltagit i planeringen och fått lägga synpunkter på QUL-instrumentet.

Undersökning om ledarskap
En undersökning, på arbetsgivarens bekostnad och utarbetad tillsammans med facken, ska också göras, bland annat om hur de anställda ser på ledarskapet i landstinget och vilka möjligheter det finns till delaktighet och vikten av kompetensutveckling. Undersökningen bygger på QULs värderingar och kan direkt användas som metod i utvärderingar. Därmed går landstinget inte bara facken till mötes utan även Yrkesinspektionen som krävt en liknande undersökning.

På förslag från och med uppdrag av de fackliga organisationerna har flera anställda projektanställts på kvalitetsutvecklingskontoret. Anna Nordfjäll, barnmorska och tidigare vice ordförande i Vårdförbundets lokala avdelning, har funnits där sedan 1996 för att bland annat arbeta fram idéer om hur pris för bra kvalitet kan användas inom landstinget. Även representanter för Kommunal och Saco har haft projektanställningar av liknande slag.

- Det är ett helt nytt arbetssätt. Arbetsgivaren och facket har inte varit motstående parter utan deltagit på lika villkor för att tillsammans aktivt arbeta fram kvalitetsutvecklingen inom landstinget med syfte att öka medlemmarnas och de anställdas inflytande och delaktighet, säger Åsa Andersson. n

QUL står för Kvalitet-Utveckling-Ledarskap och är en modell som uvecklats ur kvalitetssystemet Svensk kvalitet. Det är ett instrument som kopplar ihop det man gör och resultat. QUL har sju olika kvalitetskriterier och kring varje ställs fyra frågor: Hur gör du för att..? I vilken omfattning tillämpar du det du beskriver? Vilka resultat leder det till? Hur utvärderar du och förbättrar du det du gör?