”De helt oacceptabla situationerna i äldreomsorgen måste ofördröjligen bli föremål för åtgärder”, samtidigt som de goda insatser som görs inom svensk äldreomsorg måste lyftas fram för att fungera som förebilder i det fortsatta förändringsarbetet

Det skriver ensamutredaren Britta Rundström, i slutbetänkandet till utredningen om bemötande av äldre (SOU 1997:170).

Tillsynen måste förstärkas, personalen utbildas och de enskildas och deras närståendes ställning i vård och omsorg förbättras. Det behövs en bättre integrering av olika kompetenser, samordning i verksamheten och tydlighet i uppdrag och funktioner. Utredaren vill att all personal i kommunerna som medverkar i vård ska räknas som hälso- och sjukvårdspersonal så att de lyder under samma ansvarssystem som landstingspersonal. I dag brister det i rättssäkerhet vid biståndshandläggning, och utredaren föreslår att utbildningsnivån för handläggare och arbetsledare inom äldreomsorgen knyts till socialhögskolorna och höjs så att den motsvarar socionomexamen.

Formell grundutbildning är utgångspunkten för fortbildning men en fjärdedel av vårdbiträdena i den kommunala äldreomsorgen saknar gymnasiekompetens. En del av pengarna inom kunskapslyftet bör därför reserveras för dem.

Tvång i vården bör utredas
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att föra nationell statistik och beskriva hur arbetet i hemsjukvården utvecklats. Sådana uppgifter saknas i dag både i landsting och kommuner.

Den patientnämnd som HSU 2000 föreslagit bör få ta upp klagomål både på det medicinska och det sociala området.

Socialstyrelsen bör utreda användningen av tvång i äldrevården, särskilt för demenspatienter.

Möjligheten att få dagvård och korttidsvård som en rättighet till bistånd upphörde vid årsskiftet. Men larmrapporter om dålig kvalitet i det stöd som ges till dem som bor kvar hemma har fått utredaren att föreslå att denna möjlighet återinförs.

Rätten till kontaktperson bör omgående föras in i socialtjänstlagen och funktionen god man utvecklas. Bestämmelser om att den enskilde ska kunna begära en individuell plan för insatser bör också föras in i socialtjänstlagen.

Rätten till personlig assistans och den statliga ersättningen för detta bör fortsätta också efter 65 års ålder så länge personen bor hemma och har rätt till insatser.

Klagomål och synpunkter kan användas för att utveckla omsorgen. Men någon systematisk dokumentation av det slag som finns inom hälso- och sjukvården finns inte inom socialtjänsten. Utredaren föreslår att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram sådana databaser.

Regeringen bör också ta initiativ till en samlad och långsiktig strategi för forskning om äldre, åldrande och äldreomsorg, anser utredaren.