Att intresset för alternativmedicin är stort bland sjuksköterskor berättade vi om i förra numret av Vårdfacket. Men varför är det så?

– Sjuksköterskor ser hur oerhört mycket av opersonlig storskalighet och nonchalans dagens offentliga vård innehåller vid sidan om det goda och positiva. Jag tror att de sjuksköterskor som bryter upp från detta vill kunna skriva ut sig själva som läkemedel. Få ett vidare arbetsfält än att bara vara städgumma åt doktorn.

Edgar Borgenhammar har varit professor i hälso- och sjukvårdsadministration vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Han har varit sjukhusdirektör och skrivit böcker med titlar som Tillit och hälsa, Vad är då en människa?, Leda lagom, Hälsans pris, Makten över sjukhuset, Att vårda liv och nu i höstas Våga vara vårdkonsument, tillsammans med Lars H Fallberg (SNS förlag).

Han konstaterar att sjuksköterskan är närmare patienternas problem, och att hon har en mer lindrande inriktning än läkaren. Hon samtalar mer med patienten, rör vid honom mer.

– Tänk på allt som frigörs då, oxytocin, endorfiner, endomorfiner och lymfocyt/neuropeptidstimulansen. Sjukvården räknar ofta bort placeboeffekten, men varför ska man bortse från betydelsen av sunt förnuft, erfarenhet, empati och utstrålning?

Edgar Borgenhammar säger att om personligheten betyder 30 procent för botandet, varför skulle inte sjuksköterskan kunna ”ordinera sig själv” som samtalspartner och lyssnare tre gånger om dagen?

SBU har konstaterat att samtalet i flera fall är ett av de billigaste, kostnadseffektivaste och mest försummade medlen för lindring och bot. 

”Glad galenskap” behövs
– Vi skulle behöva mer av humor, värme och kanske också en smula ”glad galenskap” i vården! Varför skulle inte sjuksköterskan eller läkaren kunna väcka patienten med en melodi på tvärflöjt eller dragspel på morgonen?

Han tror att många läkare också skulle vilja arbeta mer med alternativa synsätt men att det fordrar ett mått av djärvhet, att våga kika åt ett annat håll.

De alternativt utövande sjuksköterskorna brinner genomgående för sitt arbete. Edgar Borgenhammar anser att de inte behöver bli sämre i egenskap av legitimerade sjuksköterskor för det.

Men ett par sjuksköterskor som ägnar sig åt alternativmedicin har i år fått sina legitimationer indragna av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för att de inte anses arbeta enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

– Men vad sker när en läkare skriver ut två eller flera läkemedel tillsammans som inte testats i kombination? Varje kvinna över 85 år i Sverige tar i genomsnitt ett 20-tal läkemdel om året och de är varken testade i kombination eller avpassade till hennes vikt, metabolism eller etniska bakgrund (kineser, afrikaner och västeuropéer har i många fall stora skillnader i kroppens omsättning av läkemedel). Sådan ordination kan inte kallas vetenskapsbaserad utan snarare betecknas ”vidskeplighet”, säger Edgar Borgenhammar

Bara 15 procent vetenskap
– Uppskattningsvis 15 procent, en del hävdar betydligt mer, av det som görs i hälso- och sjukvården är i enlighet med vetenskap. Resten är en blandning av tradition, rädsla för förändring, konservatism, status och prestige. Denna form av hokus pokus blundar Socialstyrelsen av allt att döma för.

Edgar Borgenhammar påminner om att den vetenskapliga utvecklingen i dag sker så snabbt att läkarutbildningen till stora delar är inaktuell redan efter fem år. För 80 år sedan kunde ett dussintal läkare med olika specialiteter täcka i stort sett hela det medicinska vetenskapsområdet. I dag behövs det med olika sub-, super-, gren- och hyperspecialiteter bortåt 3 000 läkare.

– Om en av dem gör en bedömning, vad skulle de övriga 2 999 ha att säga om samma patient? Med datateknikens utveckling vet i en del fall den pålästa vårdkonsumenten mer om sina sjukdomar än läkaren.

– Den alternativmedicinskt utövande sjuksköterskan använder kanske sig själv och någon metod som inte är genomtestad, men som ger lindring och acceptans för patientens svåra situation. Jag tycker det finns skäl till en mycket stor ödmjukhet inför de gåtor livet bjuder.

Att sannolikheten för att en anmäld sjuksköterska ska fällas i HSAN är större än för en anmäld läkare har konstaterats. Edgar Borgenhammar tror att det till en del kan vara ett utslag av manssamhällets värderingar. För en tid sedan drog man legitimationen för en sjuksköterska strax före pensioneringen.

– Sådant är grymt och oerhört onödigt. Det är ett sätt att visa att man har makten att slå, och det är också ett sätt att sätta sig i respekt. HSAN tenderar att göra det lätt för sig. Man är i en del av dessa fall nästan rörande provinsiell, säger Edgar Borgenhammar och påminner om att man i Kina i 4 000 år vetat att akupunktur fungerar.

Vågar inte ta i problemen
Han föreslår att sjukvården ska ta upp de viktiga frågorna i stället.

– Vi har en lång rad svåra problem i vården som vi inte har vågat ta i men som nu väller upp. Finns samtal kring samvetets betydelse med i studieplanen för läkare, sjuksköterskor och andra i vården? Har någon ställts till ansvar för att Vipeholmseleverna fick vara försökskaniner åt tandvården eller för alla tvångssteriliseringar som genomfördes?

Edgar Borgenhammar hävdar att det kan finnas ett gap mellan den känslomässiga intelligensen och det som sker i
hälso- och sjukvården. Förståelsen för helheten saknas.
Utbildningarna borde mer betona vikten av sammansmältningen mellan bokliga kunskaper och praktiska erfarenheter.

– Etiken bygger på att det finns något utöver det vi kan se med ögonen. De existensiella frågorna borde ges en större roll i utbildningen, eftersom de hör till de mest angelägna i dag när vi har så många äldre i vården som behöver förståelse och bekräftelse. De reella behoven behöver komma i fokus. Vem som ska göra det? Teologen Martin Buber sa ”vem om inte jag, när om inte