– Det saknas ett genusperspektiv inom medicinen som tar hänsyn till kvinnors hela livssituation, sa Carin Muhr, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset, vid ett seminarium om Kvinnor och migrän i Stockholm. Läkare måste ställa frågor som: Kan kvinnan vara hemma från arbetet när hon har migrän? Har hon möjlighet att få hjälp med barnen när migränanfallet kommer?

De flesta kvinnor som har migrän märker att attackerna ofta kommer i samband med mens. Man brukar tala om mensrelaterad migrän när anfallen normalt uppträder från tre dagar före till fem dagar efter mensens början.

Stabila östrogennivåer, både höga och låga, ger förbättringar, berättade gynekologen Marie Bixo från Umeå universitetssjukhus. Det betyder att de allra flesta kvinnor är mer eller mindre anfallsfria under graviditeten då östrogennivåerna ligger skyhögt men stabilt över normalvärdena. Efter förlossningen kommer anfallen snabbt tillbaka, ofta så fort mjölkproduktionen startar.

De kvinnor som passerat klimakteriet och kommit in i stabila låga östrogennivåer får också sällan migrän. Däremot kan anfallen komma tätt under själva klimakterieåren när hormonnivåerna svänger.

P-piller kan både förbättra och försämra för den kvinna som har migrän, visar undersökningar. Vanligt är att hon får ett migränanfall under den p-pillerfria veckan i månaden.

Östrongengel kan hjälpa
De kvinnor som har en tydlig koppling av sin migrän till menscykeln kan bli förbättrade om de använder östrogengel på huden under den vecka per månad då östrogenhalten är låg efter ägglossningen, enligt Marie Bixo. Om man använder östrogenplåster bör det inte vara på lägre dos än 100 mikrogram om man ska få tillräcklig effekt. Hormontabletter ger för kraftig hormonsvängning.

Migrän är eventuellt en komponent i det premenstruella syndromet, PMS, sa Marie Bixo. PMS uppstår som regel i fasen efter ägglossningen och många kvinnor med PMS upplever att de blir nedstämda och får en sämre stresstolerans då. Marie Bixo hävdade att PMS skulle behöva få en tydligare definition inom medicinen, så att diagnosen äntligen kan bli rumsren.

Neurovaskulär teori
Orsakerna till migränanfall är inte helt klarlagda men forskarna räknar med att genetiska faktorer är inblandade. Det finns många exempel på att sjukdomen gått i arv från mor till dotter.

Enligt Carin Muhr finns det en neurovaskulär teori som förklaring. Den innebär att trigeminusnerven, femte hjärnnerven, som går till ögonregionen och till över- och underkäken, är inblandad. En neurogen inflammation uppstår som gör att neuropeptiderna, korta kedjor av aminosyror som fungerar som överförare av impulser i nervsystemet, förändras. Det leder bland annat till att blodkärlen i hjärnan vidgas och blir extra smärtkänsliga.   

Forskarna har också funnit ökade nivåer av signalsubstansen serotonin i plasma under migränanfallet, vilket tolkas som kroppens försvarsreaktion.

Det finns en rad riskfaktorer för migrän: Stress, trötthet, brist på sömn, låga blodsockerhalter på grund av oregelbundna måltider, livsmedel som ost och choklad, rödvin och annan alkohol. Kraftiga ljusstimuli som vid bildskärmsarbete och TV-tittande kan utlösa migränanfallet. Väderomslag, starka ljud och dofter är andra riskfaktorer.

Pulserande huvudvärk
”Det känns som om smärtan började en decimeter utanför ögat”, var den beskrivning som gavs på seminariet av en kvinna som haft migrän i över 20 år.

Den intensiva, pulserande huvudvärken som kommer strax därpå drabbar enbart ena halvan av huvudet. Typiskt är att värken blir ännu värre vid fysisk aktivitet. Samtidigt med huvudvärken uppstår illamående som ibland leder till kräkning och ljud- och ljuskänslighet.

Man bör inte börja behandla med migränmedicin förrän en ordentlig neurologisk undersökning gjorts, enligt Carin Muhr. Det gäller att skilja ut migrän från ”vanlig” huvudvärk eller spänningshuvudvärk.

I första hand behandlas migränen med acetylsalicylsyra, eventuellt i kombination med kodein eller koffein alternativt paracetamol för den som har besvär av gastrit. Det behövs så hög dos som 1 gram vilket motsvarar två tabletter. Ett preparat mot illamående kan läggas till vid behov. Den behandlingen kan också ges till kvinnor som ammar.

På senare år har det kommit en ny preparattyp, de så kallade triptanerna, som påverkar genom sin effekt på serotoninreceptorerna, så att en specifik sammandragande effekt uppstår på blodkärlen i skallen. Medlet tas antingen som en subkutan injektion eller som tablett. Fördelen är att det kan tas sent i anfallet. Nackdelen är biverkningar som tyngdkänsla i armar och ben, övergående blodtrycksstegring, myrkrypningar – och det höga priset.

– Vad får en kvinna kosta sjukvården? undrade Carin Muhr. En god migränbehandling kan minska sjukskrivningarna med 40 procent och spara mycket pengar.