På SU:s avdelning 32 blir bristen på samverkan tydlig. Personalen känner sig kränkt och funderar på att söka nya arbeten.

Endokrinkirurgiska avdelning 32 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU i Göteborg ska bli sambo med en medicinavdelning. Men personalen på 32:an är emot förslaget, både för patienternas och sin egen skull. Trots två protestskrivelser har arbetsgivaren inte reagerat. Lyssnar inte sjukhusledningen till deras argument hotar personalen med att säga upp sig.

– Vi känner oss oerhört kränkta och tycker det känns hopplöst att ingen tycks bry sig om vad vi anser, säger Helene Lundblad, huvudskyddsombud på Division D. Vi får inte chansen att påverka vår egen arbetsmiljö, trots att vi har ett samverkansavtal som tydligt uttrycker vår rätt att göra det.

Efter en akut miljörond i september skrev hela personalen under en gemensam konsekvensbeskrivning på vad man riskerar om arbetsgivarens förslag fullföljs. Alla, inklusive vårdenhetschefen, krävde inflytande och möjlighet att utarbeta en långsiktig lösning som de kan acceptera. När personalen inte fick något svar skrev de en ny skrivelse, som de ännu inte har fått någon reaktion på.

Akut behov av platser
I dag finns tolv endokrinkirurgiska platser på avdelning 32 men inom kort ska tio medicinplatser från Division B också få rum i lokalerna, som nu delvis står tomma. Orsaken är att sjukhuset har ett akut behov av medicinplatser. Men, undrar personalen, kan verkligen tio vårdplatser på en kirurgavdelning lösa platsbristen inom medicindivisionen? Det verkliga problemet är att det saknas rehab- och geriatrikplatser i stadsdelarna, för patienter som är färdigbehandlade i akutsjukvården.

Personalens främsta invändningar mot förslaget är att lokalerna inte passar för verksamheten. Här finns till exempel inte rum för enskilda samtal.

– Vi har en stor grupp cancerpatienter, berättar Helen Lundblad. Vi kan inte ge cancerbesked eller hålla ett inskrivningssamtal i en patientsal. Det skulle undergräva patientens rätt till den sekretess som sjukhuset har skyldighet att ge dem.

Slitna lokaler
Sjuksköterskeexpeditionen är för liten redan i dag. Lokalerna är inte anpassade för den organisation med PAS (patientansvarig sjuksköterska) som sjuksköterskorna arbetar med. Fyra-fem sjuksköterskor och en sekreterare delar rum. I de slitna lokalerna, som ligger i centralbyggnaden på Sahlgrenska, ska de samsas om skölj, kök, behandlingsrum, medicinrum, linneförråd och läkarrum med de nya kollegerna.

– Är det rimligt att så skilda verksamheter och behov ska trängas ihop i dessa utrymmen? undrar Helen Lundblad och hennes kolleger.

De vet inte hur de ska förklara för patienter att det kommer personal som inte är inbegripna i deras vård och saknar kunskap om just deras sjukdom och behandling, men arbetar i lokalerna.

Personalen oroar sig också för smittorisken mellan endokrinkirurgiska och lungmedicinska patienterna som ska använda samma toaletter, dagrum och behandlingsrum.

Arbetsgivarens planer går tvärs emot det förslag som personalen arbetat fram under våren om att integrera endokrin öppenvård med slutenvård på avdelningen. I september fick de bekräftelse på att öppenvården skulle flytta upp till dem på 12:e våningen. Men i oktober blev det nej, med argumentet att öppenvård inte ska in i slutenvårdsystemet.

– I primärvården i stadsdelarna och på regionsjukhusen har man ofta liten kunskap om våra patienteras speciella sjukdomar, berättar Helen Lundblad. För att förbättra omhändertagandet ville vi samla vården på ett ställe.

Sliten personal
Under de gångna tio åren har avdelningen varit med om åtta större omorganisationer och flyttningar. Delar av tiden har de varit integrerade med andra verksamheter som onkologi, transplantation och urologi. Personalen vet vilka påfrestningar det innebär att dela lokal med en helt annan sorts verksamhet. Ständiga förändringar har slitit på dem och varje försök till planering har ständigt raserats på grund av de återkommande omorganisationerna.

Tidigare fick de mycket feedback från patienterna, men med allt kortare vårdtider och patienter, som är mer vana att ställa krav, får personalen direkt stå till svars för brister i vårdsystemet. Samtidigt har de höga krav på sig från arbetsgivarsidan.
Avdelningen har inte haft några arbetsplatsträffar med möjlighet till inflytande över arbetet.

– Vad är det första cheferna prioriterar bort när det är tidspress och hårda ekonomiska produktionskrav? Jo, samverkan! konstaterar Helen Lundblad. Men är man med och jobbar fram ett förslag kan man lättare acceptera, förstå och fatta beslut. Nu tas besluten av dem som inte förstår vad det får för återverkningar i patientarbetet.

Vårdförbundet har 5 000 medlemmar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 29 procent av de anställda.