Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma bildades för att i någon mån svara mot den stora efterfrågan på specialutbildning i traumavård bland sjuksköterskor. Under ett års tid har riksföreningen hållit kurser enligt en amerikansk utbildningsmodell kallad Trauma Nursing Core Course, TNCC, som riktar sig till sjuksköterskor inom akut-, intensiv- och anestesivård. Hittills har 633 sjuksköterskor gått kursen vilket gör den till den största utbildningssatsning som gjorts för specialutbildade sjuksköterskor, uppger Kerstin Sluys, ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskor inom trauma.

Från det att riksföreningen började anordna traumakurserna har den också letat finansiärer. En motsvarande tredagars utbildning för läkare, Advanced Trauma Life Support, ATLS, får ett ekonomiskt bidrag från Socialstyrelsen på 700 000 kronor per år. Något motsvarande får inte sjuksköterskorna. Att utbildningen kommit till stånd kan SSF tackas för. Om inte sjuksköterskeföreningen satsat pengar hade det inte gått.

Läkarna startar utbildning
Kerstin Sluys ser det som en stor orättvisa att läkarna får ekonomiskt bidrag till sina traumakurser, men inte sjuksköterskorna. Nu ska läkarna dessutom starta en egen utbildning, inom ramen för ATLS, som riktar sig till sjuksköterskor.

– Vi har naturligtvis inte monopol på att utbilda vår yrkeskår, men en utbildning som riktar sig till sjuksköterskor bör göras av sjuksköterskor. Eller åtminstone i samarbete med oss.

Behovet av traumautbildning är stort. 7 500 sjuksköterskor och 6 000 läkare behöver utbildas. Ämnet borde dessutom vara angeläget. I dag finns, enligt Kerstin Sluys, stora brister vad gäller det akuta omhändertagandet vid olycksfall. Att personalen koncentrerar sig på fel saker leder alltför ofta till att olycksoffer avlider, till exempel på grund av ofria luftvägar.

– 4 400 personer dör varje år i någon form av trauma. Det är 375 i månaden, 12 varje dag. Siffror man borde bli upprörd över.

Ett riktigt omhändertagande vid ett trauma kan betyda skillnaden mellan liv och död.

Nej ”med beklagan”
I ett försök att få ekonomiskt stöd till traumautbildningen har Kerstin Sluys träffat bland andra överdirektör Nina Rehnqvist på Socialstyrelsen. Men därifrån blev det nej. ”Med beklagan”, understryker Nina Rehnqvist. Det är egentligen inte alls Socialstyrelsens sak att ansvara för kompetensutvecklingen av sjukvårdens personal, svarar hon på frågan om varför myndigheten ger bidrag till den ena yrkesgruppen men inte till den andra.

– Det är arbetsgivarnas ansvar. Men jag vet att huvudmännen brister när det gäller kompetensutvecklingen av både läkare och sjuksköterskor.

Det är stor skillnad på förutsättningarna för vidareutbildning mellan läkare och sjuksköterskor. Dels står läkemedelsbolagen för mycket av läkarnas utbildning, dels har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ge utbildningsbidrag till läkarnas SK-kurser (specialistkurser), dit deras traumautbildning räknas. Hur Socialstyrelsen ska fördela sina anslag för utbildningsbidrag finns reglerat i instruktioner som förnyas varje år. Instruktionerna gäller bara läkarna eftersom SK-kurserna ingår som en obligatorisk del i deras karriär, förklarar man på socialdepartementet.

Nina Rehnqvist säger att Socialstyrelsen aldrig fått något uppdrag och därmed heller inte några anslag för att ge ekonomiskt stöd till sjuksköterskors vidareutbildning. Återigen hänvisar hon till arbetsgivarens ansvar, men tillstår att det kanske finns anledning att fundera över skillnaden i synen på de båda yrkeskårernas utbildning.

– Målet är ju att få en välutbildad personal som ger bästa möjliga vård.
Utvecklingen inom traumavården har gått fort och Nina Rehnqvist håller med om att det finns ett stort utbildningsbehov.
Däremot anser hon inte att det självklart måste vara sjuksköterskor som utbildar sjuksköterskor. Hon tycker
i stället att sjuksköterskorna ska utnyttja den kunskap som sprids via läkarnas ATLS-kurser. För de är, till skillnad från TNCC-kurserna, kända på Socialstyrelsen genom årliga rapporter från kursansvariga, förklarar hon. Och hon förlitar sig på att hennes uppgiftslämnare har rätt när de påstår att traumaomhändertagandet blivit bättre, mycket tack vare deras kurser.

– Vi har fått försäkringar om att ATLS-utbildningen ska nå hela traumateam, där ju sjuksköterskorna ingår. Det är också en förutsättning för utbildningsbidraget.

Hur det uppdraget efterföljs har Socialstyrelsen inte kontrollerat.

– Vi litar på att yrkeskårerna kan samarbeta, säger Nina Rehnqvist.

Uppgiften att även ATLS står i begrepp att starta traumakurser som direkt riktar sig till sjuksköterskor är ny för henne.

På Socialstyrelsen är två utredningar om det akuta omhändertagandet av traumapatienter under arbete. Den ena handlar om prehospitalt omhändertagande och den andra om helikoptertransporter.