Undersköterskor upplever att de utan motivering fråntas arbetsuppgifter som de är väl så kompetenta att utföra.
Med jämna mellanrum ställs krav på att även undersköterskor ska få legitimation för yrket.

Under hela 1990-talet har den slutna vården successivt skurit ned på personalen (även om det nu börjar vända). De som drabbats hårdast är Kommunals medlemmar.

Elisabeth Brolin, ombudsman och enhetschef för vård och omsorg vid Kommunals kansli i Stockholm, ser ett klart samband mellan nedskärningarna och de ständiga och ofta inflammerade dispyterna kring delegering.

– Trenden var som starkast i början av 1990-talet, när uppsägningarna började. Diskussionen om vad undersköterskor får respektive inte får göra blev oändligt mycket större då, säger Elisabeth Brolin.

– De största motsättningarna finns inom den slutna vården. Men de börjar komma ute i kommunerna också. Det är ju där de flesta undersköterskorna finns i dag och det är där hälso- och sjukvården expanderar.

Delegera temptagning
Med jämna mellanrum uppstår det bråk kring delegationsrutinerna.

– Det bottnar naturligtvis i all den frustration som uppstår när du plötsligt blir fråntagen arbetsuppgifter som du har utfört i 20 år. Utan att någon kan tala om varför.

Det största problemet är enligt Elisabeth Brolin inte reglerna i sig utan hur de tolkas ute i verksamheterna.

– Vissa kan inte skilja på delegation och arbetsledning. Skräckexemplet är när man på ett ställe började införa skriftliga delegationer på temptagning.

– Det förekommer en väldigt massa antagande och en stor osäkerhet kring delegeringsreglerna. För säkerhets skull delegeras allt. Man tar inte reda på vilken reell kompetens undersköterskorna faktiskt har.

– Det finns ställen där det fungerar alldeles utmärkt. Men på många andra känner undersköterskorna att deras erfarenheter inte tas tillvara.

Allt fler sjuksköterskor
Birgitta Sönnerstedt, vice ordförande i Kommunals sektion 13 i Växjö ser en klar koppling mellan delegationsdiskussionen och konverteringarna av underskötersketjänster till sjukskötersketjänster.

– Det sägs att det är på grund av att man inte kan delegera. På vissa ställen tror också jag att det behövs fler sjuksköterskor. Men på många ställen handlar det om att undersköterskornas kompetens inte tas tillvara.

Hon anser också att delegeringarna används olika beroende på hur arbetsbelastningen ser ut. Som exempel tar hon akutenheterna vid Centrallasarettet i Växjö.

– På helgerna när det är lite folk får undersköterskorna göra väldigt mycket av sådant som de gjorde förr. Men de får inte någon formell delegering på det. Och ledningen är inte så noga med om de kan utföra arbetsuppgifterna eller inte. När det är måndag igen får de plötsligt inte göra någonting av det de gjorde på helgen. Det är otroligt farligt eftersom undersköterskorna då inte kan upprätthålla sin kompetens.
Då och då ställs det krav på att även undersköterskor ska få legitimation. Kravet brukar dyka upp i samband med att bråk kring delegationsföreskrifterna uppstår. Landstingsstyrelsens ordförande i landstinget Kronoberg, Bernt Sjöström, stödjer tanken på att införa legitimation för undersköterskor. I ett brev till Landstingsförbundet efterlyste han i våras förenklingar av bland annat delegeringsrutinerna.

– Det hade varit mycket enklare om man legitimerar även andra personalgrupper inom sjukvården för vissa uppgifter. Då hade vi sluppit delegeringarna. De tar upp på tok för mycket av sjuksköterskornas tid i dag.

Primärvårdsdirektör Anders Paperin i Dalarnas landsting har framfört liknande åsikter. Han har räknat ut att det skulle behöva anställas åtminstone 100 distriktssköterskor i landstinget om man slaviskt skulle följa Socialstyrelsens delegationsföreskrifter.

Centralt driver Kommunal däremot inte frågan om legitimation.

– Legitimationen i sig säkrar ju inte din kunskap. Vad vi vill ha är i stället en form av yrkesregistrering hos Socialstyrelsen, där det framgår vilken reell och formell kompetens du har. Det har vi också skrivit som yttrande till Socialstyrelsen, säger Elisabeth Brolin.

Det formella avgör
Men med nuvarande delegationsföreskrifter hade ett yrkesbevis varken gjort till eller från. Enligt SOSFS 1997:14 är det den formella kompetensen som avgör vem som ansvarar för vad. Och formell kometens kan bara den ha som har legitimation för yrket eller som har högskoleexamen (se annan artikel).

– Vi följer ständigt utvecklingen. EU-direktivet föreskriver i detalj vad som ska ingå i en sjuksköterskeutbildning. Om undersköterskorna får en examen som ser likadan ut över hela landet får vi börja se över delegationsföreskrifterna. Men så länge det inte finns en enhetlig styrning som gör att innehållet i omvårdnadsprogrammet ser likadant ut är det inte aktuellt, säger byrådirektör Marika Nordström vid Socialstyrelsens regionala enhet i Göteborg.

Hon var själv med och utformade den nya författningen om delegeringar.

– Vi lägger oss inte i om vissa yrkesgrupper slåss mot varandra. Men det är förvånansvärt att man inte i stället diskuterar att man måste ha en viss kompetens för att klara vården i dag. Så oerhört avancerad som den blivit.

Ömtålig fråga
– I dag går många med enbart grundskoleutbildning arbetslösa därför att det inte finns några okvalificerade jobb kvar inom industrin. Det är ingen som ifrågasätter att de måste skaffa sig en högre utbildning. Oftast fyraårig teknisk utbildning. Det tas för självklart. Men när det gäller hälso- och sjukvård, är detta något så fruktansvärt ömtåligt.

– Jag tycker det är allvarligt om man som politiker i en sjukvårdsnämnd anser att det inte är så noga vilken kompetens den personal har som ska arbeta med hälso- och sjukvården, säger Marika Nordström.