Distriktssköterskorna är försiktiga, noggranna, omdömesgilla och prestigelösa i sitt utövande av förskrivningsrätten, säger Socialstyrelsen som gjort en granskning.

Sedan 1994 har distriktssköterskor med särskild utbildning på åtta eller tio högskolepoäng i farmakologi och sjukdomslära rätt att skriva ut läkemedel enligt en lista för bestämda indikationer. Läkemedelsverket avgör vilka läkemedel som får förskrivas och uppdaterar listan varje år. Anledningen till att förskrivningsrätten infördes var att det skulle förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården, speciellt i glesbygd där läkartätheten är låg.

Förskrivningarna var från början ganska få men ökade något under 1996 då drygt 2 600 distriktssköterskor hade fått rätt att skriva ut läkemedel. Antalet recept skrivna av distriktssköterskor var cirka 12 000 under nio månader 1995 jämfört med 49 000 under samma period 1996. Det sistnämnda innebär ett snitt på 1,7 förskrivningar per månad för varje distriktssköterska. Men receptförskrivningarna är ojämnt fördelade över landet. Som väntat fler i glesbygd och få i storstäderna.

Utvärderingen har skett med en enkät till drygt 2 000 distriktssköterskor med förskrivningsrätt. 87 procent av dem svarade på enkäten. Cirka 200 distriktssköterskor fick också dagboksblad att fylla i för att beskriva vid vilka behandlingssitutationer de skrev ut läkemedel.

Stärkt yrkesroll
Distriktssköterskorna själva är, enligt enkäten, mycket positiva och tycker att förskrivningsrätten lett till kompetenshöjning och stärkt yrkesroll.

Många upplever att de har fått en bättre blick för läkemedelsproblem och de talar oftare med läkare och andra yrkesgrupper om läkemedelsbehandling. De flesta säger att det blivit enklare för patienterna när behandlingen kan sättas in snabbare. Omvårdnaden är därför bättre än tidigare.

Några få distriktssköterskor tyckte att förskrivningsrätten påverkat samarbetet med läkare negativt.

Lättare att kommunicera
För patienterna ligger fördelarna i att läkemedel nu kan skrivas ut i hemmiljö. Det underlättar kommunikationen, och det är viktigt med tanke på att en stor andel av distriktssköterskornas patienter är äldre än 75 år eller yngre än fyra år.

Hudläkemedel och läkemedel vid ögoninfektion är de preparattyper som oftast skrivs ut av distriktssköterskorna. Listan över de preparat som får förskrivas har ändrats vid fyra tillfällen, senast i maj 1996. Många distriktssköterskor önskar sig, enligt enkäten, en utökning av listans läkemedel. Det gäller bland annat medel vid diabetes, där de vill få möjlighet att förlänga läkares recept för de patienter som är välinställda.

Berit Andersson, som är ordförande i riksföreningen för distriktssköterskor, påpekar att det varit bekymmer med ersättningen till distriktssköterskorna för kompetenshöjningen och de nya arbetsuppgifterna. Det skiljer stort i olika landsdelar hur mycket lönepåslag distriktssköterskorna fått – från cirka 400 kronor per månad till över 1 000 kronor i vissa landsting. Hon berättar att flera distriktssköterskor själva har fått stå för kostnaderna för utbildningen. I den nya specialistutbildningen till distriktssköterska ingår dock de extra poängen i farmakologi och sjukdomslära.

Socialstyrelsen planerar nu en översyn av de indikationer som gäller för distriktssköterskornas förskrivningsrätt. Översynen gäller också om distriktssköterskorna ska få förlänga läkares recept vid vissa sjukdomstillstånd, och hur information ska ges i samband med att nya läkemedel läggs till listan. Socialstyrelsen tycker också att det finns anledning att överväga en utökning av förskrivningsrätten till sjuksköterskor inom geriatrik/gerontologi.