Mäns våldsbrott mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för misshandel och sexualbrott. Våldet är ett allvarligt uttryck för bristande jämställdhet och för den obalans som råder i maktförhållandet mellan könen. Att bekämpa denna brottslighet ska vara en prioriterad uppgift för rättsväsendet, skriver regeringen i lagrådsremissen Våld mot kvinnor.

Brottet grov fridskränkning införs i brottsbalken för den som under en längre tid begår våld och andra kränkningar mot en närstående (föräldrar, barn, syskon, nära släktingar). Är offret en kvinna och förövaren en man som är eller varit henne närstående ska brottet rubriceras grov kvinnofridskränkning. Straffet blir fängelse mellan sex månader och två år.

Våldtäktsbrottet utvidgas så att det omfattar också en del som hittills bedömts som sexuellt tvång och det blir brottsligt att inte anmäla vissa grova sexualbrott.

Sexualbrott ses över
Köp av sexuella tjänster förbjuds och en definition av begreppet sexuella trakasserier införs i jämställdhetslagen. Socialtjänstlagen kompletteras med en bestämmelse om att socialnämnden ska verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp att förändra sin situation.

Könsstympning ersätter begreppet omskärelse och straffskalan skärps genom att bötespåföljden tas bort. Normalstraffet blir fängelse i fyra år, dubbelt mot i dag, och minimistraffet för det grova brottet två år. Också förberedelse till brott och underlåtenhet att avslöja könsstympning blir straffbart.

En total översyn av bestämmelserna om sexualbrott ska göras. Utredningen ska se på gränsdragningen mellan olika sexualbrott, om våldtäktsbrottet bör fokusera på samtycke i stället för på våldet, hur våldtäktsbestämmelsen fungerar i förhållande till barn, samt domstolarnas straffmätning och resonemang om straffvärdet vid sexualbrott.

Regeringen anser att det är en allvarlig brist att inte frågor om jämställdhet och våld mot kvinnor blir belysta i de utbildningar som leder till yrken där man kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld. Examensordningen i högskoleförordningen för barnmorske- och sjuksköterskeexamen och elva yrkesexamina till ska därför kompletteras.

Av de 41 miljoner kronor som satsas på bekämpning av kvinnovåldet går 6,5 till fortbildning av personal inom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och socialtjänsten så att de ska kunna ge utsatta kvinnor ett bättre stöd och bemötande. Utbildningen bör genomföras på central, regional och lokal nivå. En fjärdedel av de 6,5 miljonerna ska användas till fortbildning av domare och information till nämndemän.

Socialstyrelsen ska utreda hur en central kristelefon för våldsutsatta kvinnor kan införas, Rikskvinnocentrum får tre miljoner kronor för att befästa sin verksamhet och sprida erfarenheter, kvinnojourernas årliga stöd höjs och projekt om våld mot kvinnor ska prioriteras när pengar fördelas ur Brottsofferfonden.

Statistiken över våldsbrott mot kvinnor måste förbättras och en särskild brottsofferundersökning göras för att bedöma den verkliga brottsligheten och vad som krävs för att stoppa våldet.
Behandlingsmetoder för män som begår våldsbrott mot kvinnor ska kartläggas och utvärderas, möjligheten att använda elektronisk övervakning ska studeras liksom polisens insatser.

Utvecklad forskning
Forskning om våld mot kvinnor ska utvecklas och ett jämställdhetsperspektiv införlivas i myndigheters forsknings- och utvecklingsverksamhet. Socialstyrelsen får fem miljoner kronor för att i tre år bygga upp och leda ett utvecklingssamarbete i frågor om prostitution och våld mot kvinnor. Arbetet ska ge högre kompetens och metodutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Frivilligorganisationer som arbetar förebyggande med ungdomar, män, invandrarkvinnor och kvinnor med funktionshinder får 4,5 miljoner kronor i stöd. Rikspolisstyrelsen blir nationell rapportör för Sverige till EU i frågor som rör handel med kvinnor, och Invandrarverket ska ta fram material om svenska regler runt anhörigvåld till de som söker uppehållstillstånd.

Regeringens förslag bygger på bland annat på prostitutionsutredningens betänkande Könshandel (SOU 1995:15), Kvinnovåldkommissionens slutbetänkande Kvinnofrid (SOU 1996:60) och översynen av jämställdhetslagen och reglerna kring sexuella trakasserier som presenterats i rapporten Sexuella trakasserier och arbetsgivarens ansvar, A97/3077/JÄM.

Propositionen ska lämnas till riksdagen i mars. Lagändringarna föreslås gälla från första juli, utom förbudet mot köp av sexuella tjänster som dröjer till årsskiftet.