”Sverige är inte ett jämställt land”

Klyftorna mellan män och kvinnor ökar inom vissa områden, på andra står jämställdhetssträvandena helt stilla. Kvinnomaktutredningen konstaterar: Sverige är inte ett jämställt land.

Vi i Sverige har länge ansett oss vara jämställda och även utomlands har man sett Sverige som ett jämställt land, men Kvinnomaktutredningen anser inte att det stämmer. Så här står det i inledningen av det betänkande som utredningens ordförande, landshövding Kristina Persson, överlämnade till jämställdhetsminister Ulrica Messing den 14 januari: ”1995 utsågs Sverige av FN till världens mest jämställda land. Det var smickrande och förmodligen korrekt, men anledningen är bara att det är mycket sämre på de flesta andra håll i världen”.

I Kvinnomaktutredningen sägs att samhället inte tar till vara den kompetens som kvinnor har. Det visar att påståendet om att vi har ett rationellt och effektivt fungerande arbetsliv också är en myt. Medan det i dag finns gott om kvinnor i politiken, är det inte många som anses kompetenta i det privata näringslivet. En undersökning visar att det bland 229 börsrelaterade företag finns en enda kvinnlig verkställande direktör. Bristerna är också stora inom den offentliga sektorn.

Kvinnor exploateras
En rad konstateranden görs i utredningen, bland annat:

*Tre av fyra chefer är män. Inom områden och branscher med stark kvinnlig dominans, till exempel offentliga sektorn, är andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnliga anställda färre än i det privata näringslivet.

*Den offentliga sektorn kan i vissa avseenden ses som mer kvinnovänlig än den privata. Samtidigt exploateras kvinnorna mer genom många deltidsjobb och tillfälliga anställningar, lägre löner och utvecklingsvillkor samt dåliga pensioner.

Kvinnomaktutredningen lägger en rad förslag till förbättringar. För det första bör regeringen initiera uppbyggandet av ett partsgemensamt organ som ska verka för en genomtänkt, könsneutral lokal lönesättning. Utredningen vill också att jämställdhetslagen ska förtydligas på flera punkter, bland annat att kvinnors och mäns löner ska kunna jämföras mellan olika befattningstyper och att fackliga företrädare ska få rätt att få del av de löneuppgifter som behövs för kartläggning av kvinnors och mäns löner.

Dessutom vill utredningen ha en parlamentarisk utredning, kallad ALVA, Arbete, Liv och Välfärd åt Alla. Den ska ges gott om tid att diskutera och föreslå de samhällsförändringar som behövs för att skapa ett samhälle som präglas av balans mellan å ena sidan produktionens krav och möjligheter och å andra sidan individernas välfärd och livskvalitet.