Den specialiserade psykiatrin lever inte upp till de krav på vården som uttrycks i hälso- och sjukvårdslagen, tvångslagarna och FNs principer för skydd för psykiskt sjuka, dokument som är grundläggande för vården, konstaterar Socialstyrelsen i sin nationella översyn av den specialiserade psykiatrin. Till en del beror det på kunskapsluckor, till en del på omgivningens fördomar, otillräcklig tillgång, samt brister i kontinuitet och samverkan som gör att helhetssynen på patienten kan gå förlorad. Patienter, anhöriga och andra intressenter har svårt att i rimlig omfattning påverka vården.

Det epidemiologiska kunskapsläget är också otillräckligt med långt mindre kunskap om utbredning och förändring över tid än för somatiska sjukdomar. De regionala skillnaderna i vårdresurser, vårdformer och vårdutnyttjande är långt större än vad som kan motiveras av skillnader i sjuklighet.

Onödigt betungande vård
Det är ont om specialister och differentierade vårdresurser och den slutna vården bedrivs fortfarande i stor utsträckning på allvårdsavdelningar, vilket för vissa patienter innebär att vården blir onödigt betungande, integritetskränkande och skrämmande.

Konkreta och uppföljningsbara mål behövs liksom bättre sätt att dokumentera, följa upp och utvärdera. Bristen på gemensam kunskapsbas, dels inom psykiatrin och dels när det gäller samverkan mellan psykiatrin och dess vårdgrannar, framför allt socialtjänsten, är fortfarande ett problem.

Socialstyrelsens huvudrapport God psykiatrisk vård på lika villkor? räknar inte bara upp bristerna i vården utan kommer också med förslag om hur de skulle kunna åtgärdas. Så vill till exempel Socialstyrelsen få regeringens uppdrag att utfärda föreskrifter om vårdplanering och uppdrag att utöva omfattande tillsyn av att de mänskliga rättigheterna respekteras inom psykiatrin.

Osynliga sjuksköterskor
Sjuksköterskor, skötare och arbetsterapeuter avhandlas i den digra huvudrapporten God vård på lika villkor? på ett par A4-sidor. De buntas ihop under rubriken Omvårdnad och arbetsterapi, respektive Vårdresurser, psykiatrins personal, sjuksköterskor och skötare.

Behovet av välutbildad personal kommer att vara stort både i kommunernas psykiatriska omvårdnad och i landstingens öppna och slutna psykiatri, skriver Socialstyrelsen i rapporten.

80 procent av psykiatrins vårdpersonal är sjuksköterskor och skötare. Antalet omvårdnadspersonal (sjuksköterskor och skötare) är delvis relaterat till antalet inneliggande patienter. Malmö, Kronoberg och Gotland har mest personal, Halland och Skaraborg minst. Halland och Bohuslandstinget har högst andel sjuksköterskor, medan Blekinge och Kronoberg har relativt flest skötare. De landsting som haft stora mentalsjukhus som avvecklats har en högre kvot skötare än landsting utan stora institutioner. Blekinge, Kronoberg, Uppsala och Västernorrland har anmärkningsvärt få sjuksköterskor i relation till antalet skötare.

Andelen vidareutbildade är god både bland sjuksköterskor och skötare, anser Socialstyrelsen. Lägst andel vidareutbildade finns i storstadsområdena. I Göteborg har bara 62 procent av sjuksköterskorna i psykiatrin vidareutbildning, i Malmö är siffran 64, och i Stockholm 78 procent. I Skaraborg däremot har 97 procent av sjuksköterskorna vidareutbildning, följt av Gävleborg (96 procent), Jämtland (95), Älvsborg (93) och Värmland (92 procent).

Utbildning, fortbildning och vidareutbildning är dock inte anpassad till de nya kunskaper som finns i dag utan bör utvecklas, inte minst med tanke på den ökade vårdtyngden och nya behandlingsmetoder.


God psykiatrisk vård på lika villkor? bygger på följande 22 underrapporter:

Reflektioner om god psykiatrisk vård, Lennart Nordenfelt.
Kvalitet i den psykiatriska vården,
Gunilla Romàn.
Ideologier, kulturer och synsätt,
Clarence Crafoord, Lars Jacobsson
och Marie Åsberg.
Riktlinjer för prioriteringar,
Jan Otto Ottosson.
Avgränsning och samverkan, Tore Hällström med flera.
Psykisk ohälsa – psykisk störning, synpunkter från några av Socialstyrelsens vetenskapliga råd.
Prevention, Per Bergå.
Utredning och diagnostik, Eva Lindström.
Psykoterapeuter – vad gör de?, Ulf Brinck
Vårdmiljöns betydelse, Mona Eklund
och Lars Hansson.
Kriminalitet, sjuklighet och dödlighet hos mentalsjukhuspatienter,
Henrik Belfrage
Psykiskt störda lagöverträdare, Helena Silfverhielm och Börje Lassenius.
Behandling av grova våldsbrottslingar,
Sten Levander.
Effekten av psykoterapeutisk vård av
sexualbrottslingar, Bengt Åke Armelius.
Behandling av sexualförbrytare,
Tomas Eriksson.
Temperaturtagning på psykiatrin,
Helena Silfverhielm.
Omvårdnad och arbetsterapi i den
psykiatriska vården, Inga Lill Hallberg.
Rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, Lars Olof Ljungberg.
Regionala skillnader, Börje Lassenius.
Psykiatrisk forskning och utveckling,
A L Nordström, Marie Åsberg
och Lars Jacobsson.
Läkemedelsanvändning i slutenvård,
Cecilia Claesson och Fredrik Neij.
Barn- och ungdomspsykiatrisk vård,
Olav Bengtsson med flera.
Alla rapporter kan beställas från
Socialstyrelsens kundtjänst, telefon 08-795 23 30, fax 08-760 58 95.