Regeringens lagrådsremiss Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område följer på de flesta punkter de förslag som behörighetskommittén lämnade hösten 1996.

Behörighetslagen, disciplinpåföljdslagen, kvacksalverilagen, åliggandelagen och tillsynslagen läggs ihop till en (lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område) och arbetsterapeuter, apotekare, receptarier och sjukhusfysiker legitimeras. Om förslaget går igenom innebär det att 16 av hälso- och sjukvårdens yrkesgrupper är legitimerade. Med undantag för naprapater, kiropraktorer och optiker skyddas dessutom de legitimerades yrkestitlar.

Behörighetskommittén gick inte med på att ge de biomedicinska analytikerna legitimation, däremot får de skyddad yrkestitel, liksom ortopedingenjörer, dietister och audionomer.

Med skyddad yrkestitel kommer även privat verksamma biomedicinska analytiker som inte biträder legitimerad personal att vara hälso- och sjukvårdspersonal, och stå under statens tillsyn då de använder sin titel, skriver departementet i lagrådsremissen.

Detta nya system ger ingen exklusiv rätt att utöva yrket, så som en legitimation gör, men å andra sidan riskerar den biomedicinska analytikern heller aldrig att få det yrkesförbud som en indragning av legitimationen i praktiken medför. De biomedicinska analytikerna blir dock skyldiga att i förekommande fall göra Lex Maria-anmälningar och vårdgivaren måste teckna patientförsäkring. Utbildningen ska regleras genom att en ny yrkesexamen införs i examensbilagan till högskoleförordningen.

Treårig prövotid
För sjuksköterskorna införs en skyddad specialistbeteckning för de utbildningar som motsvarar reglerade vidareutbildningar. Det problematiska faktum att regleringen kan bli verkningslös om den inte följs av krav på viss behörighet vid anställning i vissa sjuksköterskefunktioner inom den allmänna hälso- och sjukvården lovar regeringen att fördjupa sig i senare.

Det ska bli möjligt att besluta om en treårig prövotid för legitimerad personal. Prövotid ska för det första kunna användas när en legitimerad yrkesutövare tidigare ålagts en eller flera varningar, men också då förutsättningar för att ge en varning inte finns men den legitimerade på ett annat allvarligt sätt visat sig olämplig att utöva yrket.

Förlängd preskriptionstid
Departementet tar som exempel en sjuksköterska som missbrukar alkohol eller narkotika och klarar sitt arbete men inte tros kunna göra det så länge om inte särskild behandling sätts in.

”Genom att en prövotid föreskrivs blir sjuksköterskan på ett effektivt sätt påmind om allvaret i situationen och erinrad om att han eller hon måste genomgå någon form av behandling för att komma tillrätta med sitt missbruk och därigenom undvika återkallelse av legitimationen.”

Om en ny förseelse som kan leda till varning görs, eller den legitimerade under prövotiden på annat sätt visat sig allvarligt olämplig, ska legitimationen dras. Undantagsvis kan ännu en prövotidsperiod bestämmas. Beslut om prövotid gäller omedelbart.

Interimistisk återkallelse av legitimation blir också möjlig om det är påkallat från allmän synpunkt. En sådan gäller i högst sex månader men kan förlängas en gång om skälen är synnerliga.

Den absoluta preskriptionstiden för disciplinpåföljd förlängs till tio år, mot fem år i dag, och ordförandens befogenhet att ensam fatta beslut i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd utvidgas.

Också andra yrkesutövare än läkare med specialistkompetens föreslås kunna bli verksamhetschefer vid enheter där psykiatrisk tvångsvård bedrivs. Regeringen anser att de nuvarande bestämmelserna i alltför stor utsträckning inskränker huvudmännens möjligheter att utse den mest lämpade yrkesutövaren som verksamhetschef. Tanken är dock att myndighetsutövande uppgifter också i fortsättningen ska utövas av en specialistkompetent läkare.

Effektivare metoder
De nuvarande begränsningarna i kvacksalverilagen om behandlingsmetoder, sjukdomar och tillstånd som får behandlas samt åldersgränsen åtta år för behandling av barn, ska finnas kvar i stort sett oförändrade. Straffbestämmelser motsvarande de som finns i kvacksalverilagen förs in i den nya lagen.

Vid misstanke om brott mot bestämmelserna om legitimation och skyddad yrkestitel får Socialstyrelsen, enligt förslaget, förelägga den misstänkte att upphöra med verksamheten.

Regeringen delar kommitténs bedömning att det kan behövas mer effektiva metoder för ingripanden främst mot sådan verksamhet som bedöms som hälsovådlig. Ett förslag som ger Socialstyrelsen ytterligare skyldigheter och befogenheter kräver dock mer funderande över vilka möjligheter Socialstyrelsen bör få att tilltvinga sig tillträde till lokaler och handlingar. En uttunning av nuvarande tillsyn vill man inte ha, därför väljer regeringen att inte nu lämna några ytterligare förslag om utökade befogenheter.

Inget spaningsregister
Det finns inte tillräckligt starka skäl för att inrätta ett rikstäckande register över hälso- och sjukvårdspersonal för tillsynsändamål, anser regeringen. Allmänhetens behov av information kan tillgodoses genom de register som i dag finns hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Socialstyrelsen.

Lagrådsremissen lämnades till riksdagen i mitten av februari. Den nya lagen förslås gälla från årsskiftet.