Margaretha Lilliebjörn är sjuksköterska i Lund. Hon har efter sin sjuksköterskeexamen skaffat en rejäl vidareutbildning, hon är både distriktssköterska och barnsjuksköterska. Därutöver har hon läst 10 poäng vardera i barnkardiologi och förskrivningsrätt. Nu arbetar hon på barnkardiologsektionen på universitetssjukhuset i Lund.

Men Margaretha Lilliebjörn kände att hon ville utvecklas ytterligare. Förra våren bestämde hon sig för att återuppta sina studier. Hon sökte två kurser vid högskolan i Lund, bland annat den i hälso- och sjukvårdsadministration. Till den kursen antogs bara sökande som hade mer än 20 akademiska poäng, fick hon beskedet. Margaretha Lilliebjörn har ju en rejäl utbildning bakom sig, men blev ändå inte antagen. Det berodde på att hennes vidareutbildningspoäng var för gamla – tre veckor för gamla! De 20 poängen för barnkardiologi- och förskrivningsrätt räknades ju inte heller, eftersom de hamnade under ”golvet”.

”Visst blir man arg”
– Visst blir man arg, skriver Margaretha Lilliebjörn i ett brev till Vårdfacket. Mina snart 30 år gamla studentbetyg gäller, men inte de akademiska poäng som är 10 år och tre veckor gamla! Vi som gick vår sjuksköterskeutbildning och vidareutbildningar för mer än tio år sedan har ju inte en chans att bli antagna. Anses det inte vara ekonomiskt lönsamt att satsa på oss?

Hur är det? Vårdfacket ringde upp antagningsenheten vid Lunds universitet. Handläggaren Mikael Olofsson blir brydd när vi redovisar Margaretha Lilliebjörns berättelse. För kurserna i hälso- och sjukvårdsadministration tilllämpas de vanliga antagningsreglerna:

Grundläggande behörighet är villkoret för att över huvud taget få studera på universitet och högskola. Det innebär att man har gymnasiekompetens med två års engelska, berättar handläggaren Mikael Olofsson.

Även folkhögskolestudier kan ge behörighet, liksom arbetslivserfarenhet enligt den så kallade 25:4-regeln: Man ska vara minst 25 år (eller fylla 25 det år studierna inleds), ha förvärvsarbetat i minst fyra år och ha kunskaper i engelska på gymnasienivå.

Minst fem kvotgrupper
Särskild behörighet kan utbildaren kräva utöver den grundläggande behörigheten. Särskild behörighet kan man få på olika grunder. Enligt de regler som gäller för alla högskolor och universitet ska det finnas minst fem så kallade kvotgrupper, som man delar in de sökande i beroende på vilka meriter de har. Man kan finnas med i flera kvotgrupper.

Regeringen har bestämt att det ska finnas minst fem kvotgrupper: fullföljd folkhögskola, studentexamen (gamla gymnasiet), gymnasieexamen (nya gymnasiet), högskoleprovet samt högskoleprovet med arbetslivserfarenhet. Universitetet i Lund har dessutom frivilligt inrättat en sjätte kvotgrupp, akademiska poäng (för dem som har mer än 20 akademiska poäng, förvärvade under de senaste tio åren). Den sjunde kvotgruppen, utländska examina, kommer att avskaffas till höstintagningen 1998.

Hur många som tas in från varje kvotgrupp avgörs av hur många som söker. Principen är att varje kvotgrupp får samma andel av platserna som gruppen utgör av det totala antalet sökande. Är gruppen som söker med gamla studentexamen 25 procent av de sökande ska de också ha 25 procent av platserna. Inom kvotgrupperna gör man sedan en meritvärdering och sållar med hjälp av den fram de personer som antas till studierna.

När det handlar om nybörjarkurser finns det en skillnad. De som åberopar studentexamen eller gymnasieexamen ska tillsammans ha 34 procent av platserna.

Går att överklaga
Det går att överklaga ett beslut av antagningsenheten om det handlar om dess bedömning av den grundläggande behörigheten, det vill säga om man över huvud taget har rätt att studera på högskolan. Tycker man att de meriter man har är tillräckliga kan man överklaga hos överklagandenämnden, som finns hos Högskoleverket.

Däremot kan man inte överklaga ett beslut som gäller antagande till en särskild kurs, inte heller att universitetet i Lund har fastställt att de akademiska betygen får vara högst tio år gamla för att räknas.

Hur kunde då Margaretha Lilliebjörn få beskedet att man bara räknade akademiska betyg? På den frågan kan Mikael Olofsson inte ge något svar, annat än att det måste bero på ett missförstånd. För visst tillämpar man ibland andra intagningsregler för vissa kurser, bland annat specialistutbildningarna för sjuksköterskor, där det ju främst är år i yrket som är grund för om man blir antagen eller inte. Men när det gäller just hälso- och sjukvårdsadministration gäller de vanliga antagningsreglerna.