Det är sent i april 1897. Isen på lapska Skäppträsk sjunger. Jonas, som gått ut för att hämta ved, blir stående, lyssnande på isens sång.

Samma sång har lockat Låbba, den gamla pigan som alla ser ner på. Hon hör lockropen och ser plötsligt Jonas Olof, sin son, gå ute på isen. Och till slut övervinner hon sin rädsla för isar och går ut för att följa honom.

Det är bara det att Jonas Olof är död sedan flera år. Men Låbba har aldrig kommit över sonens död, han var det enda som fortfarande gav henne någon form av människovärde. Hon, vars tre äldre systrar gick ner sig på isen. Hon, vars far blev galen av sorg. Hon, som utnyttjades av män som lovade henne trohet men svek henne.

Jonas, pojken som hämtat veden, får syn på Låbba där hon ligger till synes livlös invid en vak. Han hämtar hjälp och Låbba hjälps in i stugan. Där blir hon liggande tills hon dör i lunginflammation ett par månader senare. Och under tiden berättar hon sin historia för Jonas, som ju nästan heter som hennes son, och det är den historien som återberättas i boken. Den bygger på ett verkligt människoöde. Låbba hette egentligen Greta Fredrika Löf, föddes utanför Skellefteå 1835 och dog i Malå 1897.

Författare Åke Lundgren:
Titel Suckarnas allé.
189 sidor, 262 kronor.
Förlag Forum/Trevi 1997.
Cirkapris 262 kronor
ISBN 91-3711-175-2