Någon svensk primärvård finns inte. I bästa fall en värmländsk, en sörmländsk, en skånsk och så vidare. Skillnaderna mellan landstingen är stor när det gäller hur vården är organiserad och fungerar. Det visar den rapport om primärvården i Sverige som Socialstyrelsen lagt fram.

Rapporten visar också att det fortfarande är en bit kvar till målet en distriktsläkare per 2 000 anställda. Av landets landsting är det bara Dalarna som når dit, räknar man in privatpraktiserande allmänläkare gör ytterligare en handfull det. Bristen totalt är omkring 500 allmänläkare.

För lite vidareutbildning
Det finns andra brister i primärvården. Dess roll när det gäller hemsjukvården behöver utvecklas och distriktssköterskorna får för lite vidareutbildning (kommunerna är på den punkten dessutom sämre än landstingen).

Ändå är distriktssköterskorna välutbildade. Nästan varannan har två vidareutbildningar, var nionde tre eller fler. Bara en procent av distriktssköterskorna har ingen vidareutbildning alls.

Av en bilaga till primärvårdsrapporten framgår att distriktssköterskornas arbetsinnehåll förändrats stort under de senaste fem åren. Nyheter under den tiden är delegeringar, förskrivningsrätten och datorernas intåg i primärvården.

Allt fler svårt sjuka vårdas nu i hemmen, vilket gör att distriktssköterskorna i större utsträckning ägnar sig åt avancerad sjukvård och i mindre utsträckning åt förebyggande arbete. Detta till trots ser man från Socialstyrelsens sida framför sig att distriktssköterskorna mer ska ägna sig åt just att arbeta förebyggande och med vårdprogram (där diabetesvården ju är flaggskeppet).