När Vårdförbundet startade avtalsrörelsen 1995 var stridsropet ”mer än andra” och så har det också blivit. I genomsnitt har Vårdförbundets medlemmar enligt Landstingsförbundet fått en löneökning åren 1994-97 på 16,2 procent. Den siffran kan jämföras med Kommunals 12,1 procent, Kommunaltjänstemannaförbundet SKTFs 12,9 procent och Läkarförbundets 12,9 procent. 16,2 procent är några procent mer än vad som sas i det avtal som skrevs under i januari 1996. Vad ökningen beror på är inte klart, men en orsak är att Vårdförbundets medlemmar fått en stor del av den så kallade verksamhetspotten, de pengar som de olika förbunden la i en gemensam pott. Arbetsgivaren bestämde sedan ensidigt vilka som skulle få de pengarna och Vårdförbundet har fått mer än sin andel av potten.

Landstingsförbundet säger också att medellönen för vanliga sjuksköterskor stigit från 13 900 till 16 100 kronor och att löneökningarna för sjuksköterskor är jämförbara med löneökningarna inom industrin.

Frågetecken i statistiken
Men den statistik som Landstingsförbundet presenterade i mitten av januari innehåller frågetecken. Den grundar sig nämligen bara på de personer som var anställda både 1994 och 1997 och var kvar i samma landsting och samma befattning. Det innebär att några grupper inte finns med: de som slutat sedan 1994, de som börjat efter 1994 och de som bytt landsting eller befattning.
För Vårdförbundet innebär det att Landstingsförbundets siffror gäller 43 858 av förbundets 63 342 landstingsanställda medlemmar. Därför är beräkningen av hur stor löneökning medlemmarna fått osäker. Samma gäller medellönen eftersom nyanställda ofta har lägre lön än äldre. Om de nyanställda efter 1994 funnits med i statistikmaterialet skulle troligen medellönen för Vårdförbundets medlemmar vara lägre.

Trots dessa frågetecken är det klart att Vårdförbundets medlemmar fått mer än andra grupper. Enligt beräkningar som Vårdförbundet gjort ligger löneökningen för både landsting och kommuner mellan 14,6 och 16,2 procent.

Inslag i avtalsrörelsen
Det finns också anledning att fundera över varför Landstingsförbundet presenterade sin statistik just i mitten av januari. Svaret är med största sannolikhet att avtalsrörelsen inom landsting och kommuner så smått kommit i gång. Genom att presentera höga lönehöjningar under de senaste åren vill Landstingsförbundet dämpa lönekraven i de kommande förhandlingarna. Detta understryks av den artikel som Kommunförbundets och Landstingsförbundets ledande företrädare Åke Hallman och Sören Gunnarsson nästan samtidigt publicerade på Dagens Nyheters debattsida. I den artikeln hävdade de att varje procents löneökning innebär 8 000 färre jobb. Exakt samma påstående förde arbetsgivarna fram inför avtalsförhandlingarna 1995.

Vårdförbundet deltar inte i årets centrala löneförhandlingar. Förbundet har ett femårsavtal till år 2000 som säger att förbundet 1998 och 1999 ska ha 0,5 procent mer än vad Kommunaltjänstemannaförbundet SKTF och Kommunal får ut. SKTF har nu presenterat sitt avtalskrav: 3,5 procent på ett år, kortare arbetstid och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Kommunal har också kommit med sitt krav. Det värderas till cirka 4,5 procent under ett år. Även Kommunal vill ha en arbetstidsförkortning.