Sjuksköterskan har en viktig roll i eftervården av kranskärlssjuka patienter, säger Socialstyrelsen i sitt förslag till nationella riktlinjer för kranskärlssjukdom.

Snart finns det nationella riktlinjer för att ta hand om patienter med sjukdomar i hjärtats kranskärl. Riktlinjerna ska göra att patienter får tillgång till lika god, kunskapsbaserad vård och behandling var de än bor i landet.

Hos svenskar som är äldre än 65 år är sjuklighet i hjärtats kranskärl vanlig. Åderförkalkningen kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Människor med kranskärlssjukdom vårdas i slutenvården, primärvården och i den kommunala äldrevården. Vårdprogrammet ska därför täcka in förslag till preventiva åtgärder, undersökningar och behandlingar i alla delar av vårdkedjan.

Särskilt utbildade kranskärls-sjuksköterskor är en viktig resurs för eftervården, enligt Socialstyrelsen. De ska kunna följa upp patienterna med kontroller och informera bland annat om bättre matvanor och rökstopp, både på sjukhus och i primärvård.

Ett snabbt omhändertagande kan vara helt avgörande för om kranskärlspatienten ska överleva en hjärtinfarkt. Därför behöver baskunskaper i hjärt- lungräddning (HLR) spridas till så många människor som möjligt, enligt Socialstyrelsen. De hjärtsjukas anhöriga kan behöva sådan kunskap. Men HLR behöver också läras ut utanför vården, i skolorna till exempel.

Riktlinjer för diabetesvård
Förslaget är nu ute på remiss till läkarnas specialistföreningar på hjärta- kärlområdet och till landstingen och kommunerna. De nya riktlinjerna ska enligt planerna kunna införas i vården under hösten, efter en konferensrunda.

Sedan januari 1997 gäller särskilda riktlinjer för god medicinsk praxis i vården av diabetiker. Liknande riktlinjer kommer fortsättningsvis att utarbetas för andra patientgrupper med svåra, kroniska sjukdomar.