– Metoden att behandla svåra nekrotiska sår med fluglarver har utvärderats vid flera vetenskapliga centra, bland annat i Oxford och Cardiff, säger Christina Lindholm.

Hon är vårdutvecklingschef vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och disputerade 1993 på en avhandling om behandling av bensår.

Enstaka fallbeskrivningar finns som är mycket positiva. Två världskongresser i ”biokirurgi” har hittills hållits för att diskutera behandlingsmetoden. I Storbritannien är metoden numera kommersiellt tillgänglig. Den har främst använts för sår som inte läkt med annan behandling. Det kan vara djupa trycksår eller svåra fotsår hos diabetiker.

– Patienten måste självklart vara med på noterna, säger Christina Lindholm. Men den som riskerar att behöva amputeras om inte bensåret läker brukar inte ha några problem att gå med på att pröva metoden.

För Sveriges del har det varit vissa problem att få maskarna att överleva flygfrakten från England. Men metoden är inte ny för Sverige, enligt Christina Lindholm. På 1800-talet och faktiskt en bit in på 1900-talet lät man i Småland den som hade ett besvärligt bensår sitta med benet vid gödselstacken för att larver skulle kunna vandra in.

Sjuksköterskor i modern tid har märkt att bensår kan bli renare på sommaren, när det råkat komma fluglarver i. De bakterier fluglarverna bär på finns redan i såret, enligt Christina Lindholm.

Det vanligaste sättet att behandla bensår i dagsläget är annars att använda hydrogel- eller hydrokolloidförband som håller såret fuktigt. Den fuktiga miljön sätter i gång en process där kroppen själv kan ta hand om och rensa bort död vävnad i såret. Allra nyast är att använda glycerinbaserade plattor med bakteriostatisk effekt på såret. Tillväxten av bakterier dämpas då.

Christina Lindholm tycker att kunskaperna i sårbehandling ökat på senare år. Men fortfarande behövs utbildning, särskilt i den kommunala äldrevården. Platser är vikta för kommunalt anställda sjuksköterskor i den utbildning till ”trycksårsombud” som startar vid Akademiska sjukhuset i maj.