Offentlig sektor exploaterar kvinnor, slår Kvinnomaktutredningen fast på sidan ett i sitt slutbetänkande. Man förklarar påståendet med att offentlig sektor utnyttjar kvinnor genom deltidsarbeten och tillfälliga anställningar. Dessutom lågt betalda sådana och med dåliga utvecklingsvillkor.
Men att offentlig sektor skulle vara en stor kvinnoexploatör är inte hela sanningen. Formuleringen ”exploaterar kvinnor” är tillspetsad, erkänner Anita Nyberg, Kvinnomaktutredningens huvudsekreterare. Och företagsekonomen Elisabeth Sundin, en av forskarna i utredningen, säger att offentlig sektor har avlastat kvinnorna. Vore det inte för den skulle kvinnorna göra samma jobb i hemmen. Utan betalning och utan allmänhetens uppskattning. Osynliggjorda – som kvinnor i många andra länder.

– Offentlig sektor är en arbetsgivare som givit kvinnor egen inkomst och arbetsuppgifter som de vill ha, säger Elisabeth Sundin.

Många kvinnor=låg lön
Det är statistiskt bevisat att lönesättningen av de kvinnodominerade yrkena i offentlig sektor är lägre än av andra yrken. Å andra sidan går det inte att bevisa att privata arbetsgivare skulle betala bättre för dessa tjänster. Även den privata sektorns kvinnodominerade grupper inom handel och kontor är lågt betalda. Överhuvudtaget är yrken med hög andel kvinnor lågt avlönade.

Eva Meyerson, sociolog på Industrins utredningsinstitut, hävdar däremot att flera olika arbetsgivare skulle kunna innebära högre löner.

– Vårdpersonal är i allmänhet hänvisade till en enda arbetsgivare och det innebär att de aldrig kan spela ut arbetsgivare mot varandra.

Men, understryker hon, det är bara ett av svaren på frågan om varför lönerna inom offentlig sektor är så låga. Ett annat är att till exempel Vårdförbundets medlemmar genom att vara så många erbjuder arbetsgivaren en uppsjö av arbetskraft. En helt annan aspekt av att ha både offentliga och privata arbetsgivare är att offentlig sektor snedvrider konkurrensen eftersom privata företag kan gå i konkurs.

– Förhandlingsläget försämras om arbetskraften väljer lägre lön mot att få den trygghet som finns i offentlig sektor, hävdar Eva Meyerson.

När det talas om en ökad privatisering av vården vill vi gärna se framför oss en mängd små entreprenörer. Men Elisabeth Sundin tror snarare att vi kan vänta oss stora internationella företag som driver storskalig vård.

– Ska pengar sparas och kostnader sänkas är det på personalen det sparas, eftersom den är arbetsgivarens stora kostnad, säger hon.

Även privata arbetsgivare är intresserade av att hålla kostnaderna nere och det görs bäst med låga löner eller minskat antal anställda.

Forskarna säger att det är en värderingsfråga och inte en naturlag att arbete inom offentlig sektor är lågt avlönat. Men åtminstone politikerna är överens om att pengar inte ska skjutas till genom höjda skatter.

Mårten Palme, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, säger att den ökade internationaliseringen har en indirekt påverkan på hur mycket offentlig sektor kan kosta.

– Även om beskattningsrätten är nationell finns det en rädsla hos politikerna för att företag och högavlönade personer lämnar landet om skatten höjs, säger han.

Mårten Palme gör jämförelsen med USA, som ju har en mindre offentlig sektor än Sverige. Där har mångfalden av arbetsgivare lett till, om inte högre löner, så en större lönespridning. En större skillnad mellan hög och låg.

”Hidden agenda”
Den främsta orsaken till löneskillnader mellan män och kvinnor i Sverige är av den typ som kallas värdediskriminering. Det innebär att befattningar där företrädesvis kvinnor arbetar betalas sämre än de där män dominerar, trots att krav på kvalifikationer och annat som är relevant för lönen är desamma. Kvinnliga akademiker finns ofta inom offentlig sektor där lönen är låg. Och det trots att de är väl medvetna om att chansen till ett välbetalt arbete är störst om de väljer att bli ingenjörer eller datatekniker inom privat sektor.

– Man kan fråga sig varför kvinnor överhuvudtaget väljer en lång utbildning som de vet ger låg lön. Men för att förstå deras val måste man ta in kvinnors ”hidden agenda” i diskussionen, säger Eva Meyerson.

För det är inte så enkelt som att det bara är möjligheten att försörja sig som avgör yrkesvalet. Det finns forskning i Kvinnomaktutredningen som visar att för såväl kvinnor som män finns tanken på familjebildning med i valet av utbildning. Kvinnor har i 20 års tid valt arbeten där det finns möjlighet att arbeta deltid. Män har, kanske i alla tider, valt efter möjligheten att försörja en familj. Att det skulle bero på någon biologisk skillnad i tänkesättet mellan män och kvinnor påstår inte Eva Meyerson. Det finns forskning som visar varför könen väljer olika.

– Män straffas mer än kvinnor av sina arbetsgivare om de väljer att vara föräldralediga eller vill arbeta deltid. Ett sådant val av en man är en signal till arbetsgivaren att detta är en person som inte är beredd att satsa på sitt arbete. En kvinna däremot kan överraska bara genom att välja att vara hemma med barn sex månader i stället för ett år.
Det är svårt att bryta mot förväntningar.

Deltidstjänster lockar
Ungefär hälften av dagens arbetstagare är kvinnor och att de inte har hälften av inkomsterna beror dels på att de är lägre betalda än männen, dels på att de i högre grad än männen väljer att arbeta deltid.

När offentlig sektor växte på 70-talet inrättades deltidstjänsterna för attlocka mödrar ut på arbetsmarknaden. Den lockelsen finns säkert fortfarande på småbarnsmödrar, men, säger Anita Nyberg, Kvinnomaktutredningens huvudsekreterare, även unga kvinnor utan barn har svårt att få en heltidstjänst inom offentlig sektor i dag.

Enligt Anita Nyberg finns det flera undersökningar som visar att kvinnor faktiskt vill gå upp i arbetstid. Det går helt enkelt inte att försörja sig på en lågt betald deltidstjänst.

– För den som vill arbeta deltid är lösningen bra, för de övriga är den en kvinnofälla.

Låg lön leder till låg pension och fortsatt beroende av en försörjare.

Står inte ut med heltid?
Enligt Vårdförbundets egen undersökning Medlem Tycker arbetar ungefär hälften av medlemmarna deltid och bara 15 procent av dem vill öka sin arbetstid, medan fler – 26 procent – vill minska arbetstiden. Den höga andelen deltidsarbeten inom offentlig sektor är visserligen något som både kvinnor och arbetsgivare har önskat sig. ”Men visst vore det bra om kvinnor kunde välja utan att behöva ta så många hänsyn”, säger Elisabeth Sundin och tilllägger lakoniskt att vi ju inte lever i den jämställda värld där sådant låter sig göras.

En annan fråga är om arbetsmiljön inom offentlig sektor är sämre än inom andra sektorer? Är arbetet så tungt, krävande eller monotont att kvinnorna helt enkelt inte står ut med att arbeta heltid?