Myelin omger och isolerar nervcellernas axon i det centrala nervsystemet (CNS). Vid multipel skleros, som betyder ”många ärr”, bryts myelinet ned och så kallade plack eller lesioner uppträder i den vita hjärnsubstansen. Placken består av det nedbrutna myelinet och en infiltration av lymfocyter och andra mononukleära celler. Placken leder till lägre hastighet och eventuellt blockering av nervimpulserna (1).

Flera faktorer tyder på att nedbrytningen av myelinet sker på grund av en autoimmun, inflammatorisk process. Orsaken till denna process och sjukdomens uppkomst är fortfarande okänd (2).

Forskningen för att finna orsakerna till MS fokuserar på tre områden: genetik, immunologi och virologi. Inom genetiken studeras förekomsten av MS inom familjer och försök görs att isolera de gener som kan tänkas ha betydelse för sjukdomens utveckling (3). En genetisk predisposition i kombination med en ”triggande” faktor i miljön skulle kunna förklara uppkomsten av MS. Flera olika gener samverkar troligtvis (4). Inom den immunologiska forskningen har upptäckten av cytokiner möjliggjort nya behandlingsmetoder (5). Något specifikt
”MS-virus” har inte kunnat isoleras. Det finns inga bevis för att MS är en smittsam sjukdom (6).