I landet finns tre kurser under utbildning, men göteborgskullen är först ut. De har läst på halvfart i två år och har nu 40 högskolepoäng i geriatrik med sig till sina anställningar.

Kerstin Sjöström, ordförande i Riksföreningen rehabilitering och äldrevård, inom Vårdförbundet är en av eleverna:

– Geriatriken har ändrats mycket under de senaste åren. Från att ha varit en ändstation är äldreomsorgen i dag en specialité med flera underavdelningar för strokevård, diabetesvård, palliativ vård och demensvård. Denna utbildning är en anpassning till den verkligheten, säger hon.

Kerstin Sjöström, Ewa Gadd och Pirkko Leigh är några av de knappt trettio elever som nu går ut Vårdhögskolan i Göteborg med fördjupade kunskaper:

– Sjukdomar har en speciell karaktär när man är äldre. En 85-årig patient har inte samma reservkapacitet som en yngre och har oftast flera andra sjukdomar att ta hänsyn till, vilket vårdpersonal måste vara medveten om.

– Att ha kunskap om detta innebär att man kan undvika mycket lidande för enskilda personer.

Trycksår och undernäring exempelvis?

– Ja, säger de tre eleverna och får medhåll av sina båda kursledare Maud Halvarsson och Ingegerd Lindquist.

Hur trycksår ska förebyggas har vi stora kunskaper om idag, menar de.

– Vi behöver inte acceptera dem.

Kämpigt i början
Att lära sig dokumentera sin kunskap och argumentera för sin erfarenhet har varit en viktig del av undervisningen på specialistutbildningen. Därför ingick vetenskaplig metodik – en ny erfarenhet för majoriteten elever som gått den gamla grundutbildningen.

– Det var kämpigt för många i början, konstaterar Maud Halvarsson och Ingegerd Lindquist. Men vi ville lägga utbildningen på en så hög nivå att den kan fungera som påbyggnad till de 120 poängen i dagens grundutbildning och resultera i en magisterexamen.

Ewa, Pirkko och Kerstin medger att inledningen med vetenskaplig metodik var ansträngande. Men nyttig.
Kan arbete i äldrevården bli mer attraktivt tack vare deras specialistkompetens?

Jo, det tror de, eftersom kunskap ger arbetet ett djupare innehåll och det stimulerar.

I stället för att tala i termer, ”jag har en känsla av” att det eller det är bäst för den äldre patienten, har de nu lärt sig metoder att ta reda på hur det förhåller sig.

– Om många gamla faller på avdelningen kan vi föra statistik för att ta reda på hur många, när och var. När vi har fakta kan vi få andra att reagera, vare sig vi behöver vända oss till läkare eller politiker, argumenterar Ewa Gadd, Kerstin Sjöström och Pirkko Leigh.

Men de är eniga om att sjuksköterskor i gemen är dåliga på att höras i debatten. Det är ingen slump att det var undersköterskor som satte igång diskussionen om missförhållandena i dagens äldrevård. Genom att sjuksköterskan är trängd mellan flera lojaliteter, har det oftast inte blivit så mycket mer än – tystnad, trots både kunskap och erfarenheter.

Att lära sjuksköterskorna att delta i samhällsdebatten har varit en av många ambitioner med kursen.

Utgått från patientfall
Eleverna har inte haft traditionella tentamina, utan gjort specialarbeten med patientfall från sin egen verksamhet. De har fått samla fakta inom ett område de själva valt och argumentera för sina slutsatser i skrift.

– Genom att vi blir mer aktiva och värderar och för ut våra iakttagelser kan vi lyfta fram den äldre människans behov. Hon står längst ner i hierarkin och behöver oss och vår specialistkompetens, säger Kerstin Sjöström.

Hög ambitionsnivå
Hon och kollegerna kan presentera sina specialistkunskaper genom att ordna seminarier, handleda personal, utbilda anhöriga och skriva till beslutsfattare.

Men, reserverar de sig; det kan vara svårt att hålla den ambitionsnivån i det dagliga arbetet. Få av dem har några specialdesignade tjänster att landa på efter utbildningen.

Pirkko Leigh säger att hon är stolt över att hon klarat av att arbeta heltid och studera en dag i veckan.

– Vi har inte den traditionen, men om vi sjuksköterskor är stolta över våra egna och varandras insatser och uppmuntrar varandra, som läkarna gör, kan unga sjuksköterskor lockas till geriatriken, säger specialistsjuksköterskorna Ewa Gadd, Kerstin Sjöström och Pirkko Leigh.

Några avutbildningens mål:
* Kunna identifiera och förstå bakgrunden till fysisk, psykisk och social hälsa och ohälsa hos äldre.

* Kunna leda dokumentationsarbetet på sin arbetsplats.

* Ha ett vetenskapligt förhållningssätt och kunna följa och utnyttja kunskapsutvecklingen, medverka i forsknings- och initiera utvecklingsarbete inom specialområdet.

* Kunna undervisa och handleda patienter, anhöriga, medarbetare och studenter.

Specialistutbildningen inom geriatrisk omvårdnad omfattar 40
poäng. I den ingår gerontologi, 5 p, geriatrik, 5 p, specifik omvårdnad vid geriatriska sjukdomstillstånd, 10 p, administration och arbetsledning samt pedagogik, 5 p, omvårdnad vid demens, 5 p och valbara kurser på 5–10 p. 5-poängskurserna kan även sökas av exempelvis distriktssköterskor som inte vill gå hela utbildningen men känner behov av att bygga på sin kompetens.