Måndagen den 8 juni var det klart: Med 256 röster mot 30 antog Sveriges riksdag regeringens förslag till nytt pensionssystem. Enigheten var betydligt större än när riksdagen för nästan 40 år sedan beslutade om ATP-reformen. Då var marginalen en enda röst.

I korthet kan man säga att följande faktorer avgör hur stor pensionen blir:

* Den egna livsinkomsten
* Den samhällsekonomiska utvecklingen
* Medellivslängden
* När man väljer att gå i pension
* Hur avgiften till premie-pensionen förvaltas

Det nya pensionssystemet är avgiftsbaserat. På alla inkomster från 16 års ålder betalas en pensionsavgift på 18,5 procent av lönesumman. Avgifterna omvandlas till pensionspoäng.

Ger poäng
Det är antalet pensionspoäng som sedan avgör hur mycket man får i pension, de berömda ”raka rören”.

Också inkomster i form av föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, förtidspension och en del andra ersättningar ger poäng. Den som betalar ut ersättningen får också stå för pensionsavgiften.

Under tre specifika förhållanden får man pensionspoäng utan motsvarande inkomster. Det gäller den som har barn, gör lumpen eller studerar med studiemedel.

Barnåren innebär en pensionsrätt för fyra år per barn, fast inte för mer än ett barn i taget. Det finns tre olika sätt att beräkna pensionsrätten – man använder det som är gynnsammast i varje enskilt fall.

Den första modellen är att utgå från en tänkt lön som motsvarar 75 procent av medellönen i landet, den andra att utgå från lönen året före barnets födelseår, den tredje att ovanpå lönen det aktuella året lägga ett basbelopp (1998: 37 100 kronor) upp till taket 7,5 basbelopp.

Pensionsrätt för barn får man för barn som är födda 1960 eller senare (1960 var startåret för ATP).

Studiepoäng får vänta
Hur pensionsrätten för studier ska utformas är inte klart än – det utreds tillsammans med hela studiestödssystemet och ska vara klart först 2000.

För värnplikt och annan plikttjänstgöring ges en pensionsrätt som är beräknad på 50 procent av genomsnittslönen för landet. För både studier och värnplikt gäller pensionsrätten från och med 1995.

Pensionspoängen och den utgående pensionen värdesäkras. Det är löneutvecklingen som bestämmer hur pensionspoängen respektive pensionerna räknas upp. Det görs med ett inkomstindex. Det är en av de viktigaste skillnaderna mot ATP, där det var prisutvecklingen som bestämde hur pensionspoäng/pensioner skulle räknas upp.

Skyddsnät
För dem som får för låg inkomstgrundad pension finns ett skyddsnät i form av en garantipension. Den är 2,13 basbelopp (i dagens penningvärde 77 532 kronor om året) för ensamstående och 1,9 basbelopp (69 160 kronor) för gift pensionär. Pensionerna kommer till skillnad från dagens folkpension och folkpensionstillägg att beskattas.

Den ”ideala” pensionsåldern är 65 år. Det går att ta ut pension från 61 års ålder men då blir pensionen bara 71 procent av pensionen vid 65. Den som å andra sidan väntar med att ta ut pensionen tills hon är 70 år får 158 procent.

Av pensionsavgiften på 18,5 procent är 2,5 procent en så kallad premiepensionsavgift. De pengarna avsätts till en pensionsförvaltare, vilken får man själv bestämma. Denna del av pensionen kan också överlåtas mellan makar.

Det nya pensionssystemet gäller fullt ut för dem som är födda 1954 eller senare. För ”mellangenerationen” födda 1938–1953 gäller övergångsregler, delvis ATP, delvis det nya systemet, medan den som är född 1937 eller tidigare får sin pension helt enligt ATP-systemet. Några av de äldre i ”mellangenerationen” har redan hunnit tjäna in full ATP (minst 30 år med ATP-poäng fram till den 1 januari 1995). De är alltså garanterade minst den pension ATP skulle ha gett dem.

Som framhållits många gånger är det omöjligt att räkna ut vilken pension man till slut ska få. Men de blivande pensionärerna ska varje år få en sammanställning från Riksförsäkringsverket, RFV, om ställningen på deras pensionskonto. RFV ska då också göra en prognos på hur stor pensionen med dagens förutsättningar borde kunna bli.