Mellanchefens ställning inom hälso- och sjukvården har förändrats under de senaste åren. Avdelningschefens roll är svår; hon är pressad av förväntningar och krav från både sjukhusledning och anställda, men med en ökad decentralisering börjar hon också få tydligare befogenheter. Kristina Gerdevåg och Eva Norgren Holst har, som en 5-poängsuppsats i ämnet hälso- och sjukvårdsadministration, gjort en intervjustudie om avdelningschefernas roll under neddragningarna på Regionsjukhuset i Örebro.

Under åren 1995 till 1997 genomfördes stora besparingar på Regionsjukhuset (RSÖ). Politikerna gav sjukhusledningen uppdraget att komma i ekonomisk balans i och med 1997 års utgång. Beslutet innebar att personalen skulle minskas med 20 procent och mellan maj 1996 och juni 1997 lämnade 943 medarbetare sjukhuset. Det var avdelningscheferna som fick i uppgift att lämna besked om uppsägningar och ta hand om de reaktioner som följde. Författarna till uppsatsen har intervjuat åtta avdelningschefer om hur de ser på sin förändrade yrkesroll och om vilket stöd de får i organisationen.

Lär av hårda tider
Trots de stora personalnedskärningarna och trots den pressade arbetssituationen säger avdelningscheferna att de lärt sig mycket under de senaste åren. Kontakten med människor har utvecklats, ödmjukheten har blivit större och har dessutom öppnat för en rakare kommunikation. Och även om deras befogenheter inte fullt ut har följt på deras ökade ansvar, så anser de ändå att de har ökat. Avdelningscheferna märker att de har makt och att folk lyssnar. Det upplevs som stimulerande.

Avdelningscheferna på RSÖ säger att de befinner sig i en korseld av konkurrerande förväntningar. Deras roll har förändrats från att vara en traditionellt arbetsledande sjuksköterska, som lyder under läkarens direktiv, till ett mer renodlat chefskap. De tycker att det är svårt att vara i en position där de får står till svars för de högre besluten. Arbetsbelastningen har ökat och det ställs många olika sorters krav på dem. Avdelningschefen har fått ansvar för ekonomi, personal och administration. De säger sig behöva mer utbildning i ekonomi och personalfrågor.

Andra problem för avdelningscheferna på RSÖ är att sjukhusets policy är oklar och att de politiska besluten skapar osäkerhet. Svårt är också att befogenheterna inte alltid följer på ansvaret. Så till vida har decentraliseringen inte fungerat fullt ut. Ibland krockar också deras ansvarsområde med det medicinska beslutsfattandet. Om avdelningschefen lyckas utveckla avdelningsarbetet sker det snarare trots landstinget organisation än tack vare.

Avdelningscheferna har rekryterats för att de varit duktiga inom den egna professionen. Utbildning och kunskap om ledarskap har de fått skaffa sig efterhand. Ett gott förhållande till sin närmaste chef, ett eget nätverk och politiker som satsar på ledarskapsutbildning är sådant som har stor betydelse för deras arbetstillfredsställelse. En fungerande ledningsgrupp som stöd och diskussionspartner är en förutsättning för att mellanchefen ska känna sig trygg i sin chefsroll.

Chefsprogram
Det chefsprogram som introducerades på sjukhuset under slutet av 1980-talet är fortfarande aktuellt och alla avdelningscheferna deltar mer eller mindre i det. Programmet är ett steg i rätt riktning och skulle kunna utvecklas mer. De tycker att ett övergripande chefsstöd som innehåller faktautbildningar i till exempel ekonomi och arbetsrätt är viktigt. Få av
avdelningscheferna känner stöd från sjukhusledningen och de efterlyser därför stöd från högre nivå. Handledning och/eller mentorskap för alla chefer står också på önskelistan.
Författarna till intervjustudien avslutar sin uppsats med fem förslag till åtgärder för att stärka avdelningschefernas roll:

* Kontinuerlig handledning och/eller mentorskap.
* Mer direktinformation från sjukhusledning till
avdelningscheferna.
* Gemensamma utbildningar och stödåtgärder för avdelningschefer och avdelningsansvariga läkare.
* Avdelningschef som gemensam titel för de administrativt ledningsansvariga på vårdavdelning, mottagning och laboratorium.
* Seminarier i arbetsrätt och ekonomi.