Fram till slutet av 1980-talet var det inte svårt att få en skada bedömd som arbetsskada. Tvärtom tillämpades lagen om arbetsskadeförsäkring så generöst att riksdagens revisorer slog larm. Försäkringen kostade för mycket och dessutom tillämpades lagen olika vid olika domstolar. Sedan lagen ändrades 1993 har det blivit betydligt svårare att få en skada godkänd som arbetsskada. Framförallt gäller det skador som är vanliga i kvinnodominerade yrken.

Numera krävs vetenskapliga bevis för att skadan har ett uppenbart samband med arbetsuppgifterna. Sådan forskning saknas när det gäller påfrestningar av mer psykosocial karaktär. Sjuksköterskor är en av de kvinnodominerade yrkesgrupper som även har svårt att få sina belastningsskador godkända som arbetsskador. Det visar en granskning av hur domstolarna har bedömt belastningsskador hos dem och hos kontorister.

Bara ett fall godkänt
Carina Olausson är jurist på TCOs arbetsskadeenhet och hon berättar att det även före 1993 var svårt att få stressrelaterade sjukdomar godkända som arbetsskada. På enheten känner man bara till ett fall där en sjuksköterska fått ”burned out syndrome” erkänt som arbetsskada. Även om, tillägger hon, utbrändhet kan dölja sig bakom diagnoser som depression och psykiska besvär. I det godkända fallet slog Kammarrätten fast att sjuksköterskan varit utsatt för ”extrem arbetsbörda under längre tid”. Något som styrktes av arbetsgivare och närmsta chef. På läkarintyget stod ”psykisk utnötning”.

– Min erfarenhet av de fall vi haft är att det rör sig om personer som är noggranna, satsar mycket och är starkt engagerade i sitt arbete. I sjukvården är det ofta personer som sätter vården av patienterna och kontakten med dem framför allt annat.

Enligt Carina Olausson borde de som drabbas av utbrändhet vara en stor tillgång för vården i och med sitt engagemang och sina höga ambitioner. Men det är också dessa egenskaper som gör dem sårbara.

För att få utbrändhet klassad som arbetsskada krävs för det första att man varit utsatt för negativ stress under lång tid. Arbetsbelastningen ska dessutom ha varit hög, möjligheten att påverka arbetssituationen begränsad och det ska ha varit brist på socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Enligt arbetsskadeförsäkringen ska dessa skadliga faktorer ha ett påvisat samband med de symtom man har. Och de ska vara de klassiska symtomen på utbrändhet (se artikel intill).

Anmäl alltid
Svårigheterna till trots – Carina Olausson tycker att man alltid ska anmäla en upplevd arbetsskada. Även om den inte godkänns som sådan kanske det finns anledning att uppmärksamma förhållandena på arbetsplatsen.

– Om en person blir sjuk på grund av arbetet kan det finnas anledning för Yrkesinspektionen att titta på arbetsmiljön. Visar det sig att fler upplever missförhållanden kan det leda till att Yrkesinspektionen griper in mot arbetsplatsen.

Hennes uppmaning till den som känner sig utbränd är att vända sig till företagshälsovården och till sitt fackliga ombud eller huvudskyddsombudet. Man bör också gå till arbetsgivaren med en begäran om en rehabiliteringsutredning. En sådan är han skyldig att göra. Det är arbetsgivaren som har blanketter för anmälan av arbetsskada och som ska lämna in den ifyllda blanketten till försäkringskassan.

– Men, säger Carina Olausson, jag rekommenderar den som vill anmäla en arbetsskada att sända ett eget exemplar av blanketten till försäkringskassan. Bättre att kassan har två exemplar än att riskera att de inte får någon alls.