Det finns en tanke bakom allt på Vidarkliniken: byggnadernas mjuka former, väggarnas harmoniska färger, den lysrörsfria belysningen, den vegetariska maten, de TV-fria rummen, som nästan aldrig är enkelrum eftersom ”ensamhet inte är bra för alla”. Också tystnaden. Tänk att det blir så tyst bara genom att ha naturlig ventilation under varje fönster i stället för ett surrande fläktsystem.

Här är mötet mellan vårdgivare och patient kärnan i vården. Det goda mötet är en förutsättning för att patienten ska bli tillgänglig och utan det är det omöjligt att hjälpa. I mötet ingår att se patienten som myndig och varje patient har ett stort inflytande över sin terapi. På Vidarkliniken har man en helhetssyn på människan. Kroppen, själen, jaget kan inte delas upp.

– Människan är ett helgjutet konstverk vars livskvalitet avgör hur kroppen mår – och tvärtom, säger Ursula Flatters, läkare och ordförande i styrelsen för Vidarkliniken.

Ingen behandling är enkel
Hon beskriver behandlingen på kliniken som bred. Ett komplement till den konventionella medicinen med fler terapier än de rent fysiologiska. En metodik som är helt logisk när det kommer till utbrändhet som ju är ett kroppsligt symtom på att något i livssituationen inte är bra.

– Det finns inga enkla situationer och inga enkla behandlingar.
Ursula Flatters är kritisk till att det i den traditionella svenska sjukvården alltför sällan ges möjlighet att verkligen möta patienten. Förutsättningarna byggs in redan i läkarutbildningen och den landstingsstyrda svenska vården lämnar inte mycket över till egna initiativ, anser hon.

De flesta patienter som kommer till Vidarkliniken är svårt sjuka i cancer eller är sjukskrivna för utbrändhet,
depression eller kronisk smärta. Många är kvinnor i 40- till 50-årsåldern och många är sökare som ställer existensiella frågor. De är sensibla personer.

Enligt en studie som gjorts är bröstcancerpatienterna på Vidarkliniken rent fysiologiskt inte sjukare än de på Huddinge sjukhus och Södersjukhuset, men deras upplevelser av lidandet är starkare. Många av dem tycker inte att de mött någon riktig förståelse i den vanliga vården och en del har också känt att de blivit betraktade som psykiskt störda när de har visat vilken kris sjukdomsdiagnosen orsakat i deras liv. Vidarklinikens patienter ställer stora krav på inlevelse från vårdarnas sida.

Kliniken har tagit emot utbrända patienter och patienter med kronisk smärta och kronisk trötthet långt innan diagnoserna blev kända. Patienten möts av en läkare som försöker finna en personlig behandlingsväg. För även om symtomen på utbrändhet är generella är orsaken till sjukdomen individuell.
Det gäller att hos varje patient försöka ta reda på varför utbrändheten uppstått.

– Den utbrända patienten har blivit ett offer för sin livssituation och förlorat sin egen kreativitet. Hon upplever orimliga krav från omgivningen – krav som hon gärna vill uppfylla, säger Ursula Flatters.

På Vidarkliniken blir patienten omhändertagen – i ordets verkliga bemärkelse. Hon blir bekräftad och lyssnad på och hon får massage, medicinska bad och omslag och insmörjningar med eteriska oljor. Till exempel lavendelolja för den som har svårt att sova eller harsyreolja mot huvudvärk. Insmörjningen är både avslappnande och kontaktskapande.

Poetiska rörelser
Det speciella för det antroposofiska sjukhuset är också de terapier som kompletterar den rent medicinska behandlingen. Dit hör kanske framför allt rörelseterapin, läkeeurytmin.

– Läkeeurytmi kombinerat med massage är suveränt. Rörelserna är så poetiska och samtidigt så fysiologiskt riktiga. Patienten anstränger sin fantasi och lägger in ett uttryck i rörelsen, säger Ursula Flatters.

Sättet att röra sig är olika beroende på vilken sjukdom man har. En utbränd människa är ofta hindrad i sina rörelser av kravet att göra rätt. Det är viktigare än att göra det som känns skönt. En fibromyalgipatient lägger in alldeles för mycket ansträngning i sin rörelse.

Hitta sitt inre lugn
Läkeeurytmin är som ett språk, en dikt, ett sätt att uttrycka sig. Det kan vara dramatiskt, eller det kan vara lugnt. I eurytmin kopplas känslan samman med kroppen. Kroppen känns som en fiende för den som är utbränd, i rörelseterapin får patienten hjälp att bli vän med den igen.

– Utbrändhet eller fibromyalgi är symtom på att patienten inte är nöjd med sig själv; hon känner inte att hon kan leva upp till de krav hon ställer på sig själv, berättar Ursula Flatters.

Den utbrända patientens uppskruvade inre tempo gör att hon har svårt att komma till vila. I läkeeurytmin får hon hjälp att hitta sitt inre lugn.

Alla kan lära sig spela
Att hitta sitt inre lugn och sin kreativa förmåga syftar också den terapeutiska målningen och musikterapin till. ”Vem som helst kan lära sig att spela ett instrument på två veckor”, säger musikterapeuten. Och efter att gnidit stråken mot felans sträng och fått fram något som liknar ”Blinka lilla stjärna” – utan några förkunskaper – är det lätt att tro på henne.

Liksom på att musiken vidrör vid något djupt inom oss.

Den rytmiska massagen löser upp spännings- eller kramptillstånd. Ursula Flatters beskriver den som mer konstnärlig än traditionell massage. Massören lär känna sin patient och avleder smärta genom att massera på andra ställen än där patienten har ont. Till exempel på ett sådant sätt att andningen förbättras.

– Vi föreslår terapier tillsammans med patienten, som blir tillfrågad hela tiden. Hennes upplevelser avgör hur vi ska gå vidare med behandlingen.

Visst händer det att de misslyckas. Att det aldrig blir något riktigt möte mellan till exempel läkare och patient. Men Ursula Flatters tycker att misslyckandena är viktiga lärdomar och att det är bra att de inträffar ibland. Så ser hon också på de kriser som orsakat eller följer på patienternas sjukdomar. Krisen, säger hon, är ett villkor för riktig utveckling. Vågar man ramla ner i avgrunden lär man sig också att den inte är bottenlös. Det går att hitta en ny plattform. På Vidarkliniken kan patienterna få hjälp att våga släppa taget.

– En utbränd patient är ofta väldigt verbal men är sämre på att bejaka det emotionella, säger Ursula Flatters.
Hon tror inte att utbrändhet drabbar vem som helst. Utbrända patienter är ofta begåvade människor med oerhört stora krav på själva. De är otrygga och har ett stort behov av att bli bekräftade.

Lär dig säga ja!
Men utbrändhet är inte bara ett problem för den enskilde. Eller borde åtminstone inte vara det. Som antroposof har Ursula Flatters sin uppfattning klar om samhället och arbetslivet och det hårda tryck allt fler tvingas leva under. Man ska vara begåvad, glad, framgångsrik, vacker – och ung. Yttre mått på lycka som kan vara svåra att bortse från – tills man befinner sig vid den avgrund som Ursula Flatters beskriver livskrisen som.

– I en kris kommer människan närmare sig själv och sina egna behov. Då förändras synen på vad som är viktigt i tillvaron. Nära relationer blir till exempel viktigare än karriär. Det är där nyttan med krisen finns, menar hon.

”Nutidsmänniskan har inte tid att lyssna på sig själv”, säger Ursula Flatters. Den tiden och det utrymmet vill Vidarkliniken ge sina patienter. Målet är att de ska hitta sin livsglädje och sin kreativitet.

– Vi arbetar med patienternas positiva resurser och med att öka dem.

Om det vanliga rådet till utbrända, att lära sig säga nej, säger Ursula Flatters i stället: lär dig att säga ja! Ja, till dig själv.