Etiska riktlinjer som stöd i vardagen

Yrkesorganisationernas etiska regler är tänkta att hjälpa sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker till ett etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet.

Sjuksköterskans grundläggande ansvar beskrivs i Etiska riktlinjer för sjuksköterskor som att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och minska lidande.

De etiska principer som är speciellt
viktiga i sjuksköterskans arbete är godhetsprincipen, rättviseprincipen och autonomiprincipen.

Ska hedra sin yrkeskår
Etiska riktlinjer för sjuksköterskor är en anpassad översättning av den internationella sjuksköterskeorganisationens (International Council of Nurses, icn) kod från 1953 som antogs av Svensk sjuksköterskeförening (SSF) i november 1997.

Sjuksköterskan har i första hand ett ansvar gentemot de människor som är i behov av hälso- och sjukvård och ska vidta de åtgärder som behövs för att skydda patienten om det finns risk för att vården äventyras.

Hon ska arbeta för individ, familj och samhälle och i arbetet alltid uppträda så att hon hedrar sin yrkeskår.

Sjuksköterskan sägs i riktlinjerna, tillsammans med andra medborgare, dela ansvaret för att initiera och stödja aktioner som syftar till att tillfredsställa allmänhetens behov av hälso-, sjuk- och socialvård.

Etisk kod för barnmorskor
I skriften I livets tjänst från 1995 finns barnmorskornas etiska kod som också är en översättning och anpassning till svenska förhållanden av den internationella organisationens (International Council of Midwives, icm) kod. Syftet med koden är att ge barnmorskan en möjlighet att utöva sitt arbete på ett värdigt sätt.

Etiken sägs vara en av grundstenarna i barnmorskeprofessionen och påverka hela verksamheten från det enklaste mötet med den enskilda kvinnan till de stora frågorna om fosterdiagnostik och abort.

Barnmorskan ska visa tilltro till människan som unikum. Hon ska kunna visa äkta medkänsla, inlevelse och förståelse i kontakten med kvinnan, barnet och familjen, arbeta med ett humanitärt och respektfullt förhållningssätt visavis dem och stärka deras integritet. Hon ska inte av samvetsbetänkligheter undandra sig sina arbetsuppgifter och skyldigheter i vården runt familjen.

Ska förmedla kunskap
Även om det leder till uttalad intern kritik är det barnmorskans skyldighet att ha ett etiskt förhållningssätt gentemot kvinnan, barnet och familjen. Barnmorskan ska dessutom förmedla kunskap. Hon stödjer kvinnans självbestämmanderätt genom att fråga efter hennes värderingar och stödja hennes val.

I samhället ska barnmorskan arbeta för en rättvis fördelning av resurserna, aktivt motverka skadliga kulturyttringar som kvinnlig omskärelse, och internationellt stödja barnmorskors kamp för bra hälso- och sjukvård.

Respekt för materialet
En biomedicinsk analytiker bör visa respekt för det organiska materialet, samt respektera patientens integritet och rätt till självbestämmande angående undersökningar. Hon bör medverka till att vetenskapliga framsteg kommer till nytta för patienten genom utveckling och förbättring av analysmetoder.

I forsknings- och utvecklingsarbete bör hon ta ansvar för och medverka till att de forskningsetiska riktlinjerna följs. Hon ska också sprida sina yrkeskunskaper till övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt aktivt sträva efter ett nära samarbete med andra yrken i hälso- och sjukvården.

Så säger de nationella yrkesetiska riktlinjer som ibl (Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap) antog på sitt årsmöte 1996 (Internationella etiska riktlinjer har man haft sedan 1992).
Den biomedicinska analytikern är också skyldig att visa stor omsorg vid hantering av dokument om undersöknings- och analysresultat och vara observant på de risker för brott mot sekretesslagen som användning av kommunikations- och informationsteknologi kan innebära.

Stöd – inga sanktioner
Till skillnad från till exempel advokatsamfundet och läkarförbundet – där brott mot reglerna kan medföra en prickning från etikkommittén och i värsta fall uteslutning ur förbundet – har medlemsorganisationernas yrkesregler inga sanktionssystem. De är tänkta som stöd för de enskilda medlemmarna i deras dagliga arbete och ska kunna tillämpas i de situationer som dyker upp.

Gemensamt för dem, oavsett om de kallas yrkesetiska riktlinjer, etisk kod eller etiska riktlinjer är att de förutom etik också innehåller en mängd annat.

Alla tre påpekar att yrkesutövarna ska hålla sig till de lagar som reglerar verksamheten – även om barnmorskekoden noterar att barnmorskan i sin dagliga yrkesutövning »trots lagens utformning kan befinna sig i situationer där det etiska förhållningssättet ska råda« – och flera punkter tar upp skyldigheter som återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen, åliggandelagen, föreskrifter och allmänna råd.

Särskild punkt om delegering
Respekten för liv och människovärde, att inte göra skillnad på ras eller tro med mera återkommer hos alla, liksom punkter om att samverka med närstående yrkesgrupper. Alla tre har också flera punkter om yrkesansvaret – att hålla sig a jour och utveckla sin yrkesskicklighet, att vara stolt över yrket och utöva professionellt omdöme, kunskap och omtanke.

Sjuksköterskorna har till och med en punkt som handlar om delegering, en annan som ålägger sjuksköterskorna att
i varje given situation se till att omvårdnadsarbetet håller en så hög standard som möjligt, och en om att de genom sin fackliga organisation ska medverka till att upprätthålla skäliga löne- och anställningsvillkor inom hälso- och sjukvården.